The soundtrack of my life
Musiken följer mig jämt. Den ackompanjerar varje händelse i mitt liv. För varje resa, för varje kamp, för varje skratt och för varje flicka finns det en låt. I vissa fall finns det hela symfonier.
Det finns ingen röd tråd.
Bara kronologi.
Allt är inte bra.
Det är ett märkligt samlingsalbum.
Men det är mitt samlingsalbum.
1. Vi cyklar runt i världen - Kåldolmar och kalsipper - Nationalteatern
Vi har ännu inte flyttat ur lägenheten. Min bror är liten och ser ut som ett troll. Jag cyklar runt, runt gården, runt mitt kungarike där hela mitt liv finns. Alla mina vänner och allt jag vet nåt om finns där. Jag cyklar runt, runt. Marc Eastmond som jag senare ska möta på Forsman & Bodenfors igen springer vid min sida.
2. Imagine - John Lennon
Mamma gråter. Nån har skjutit hennes hjälte utanför the Dakota i NYC. Vi sparar kvällstidningarna. Många år senare hittar jag dem gulnade i en låda. Det är också den första låt jag lär mig spela på gitarr senare. Den och Patience med Guns n Roses.
3. Forever Young - Alphaville
Fortfarande kan jag den utantill. Varje ord. Faktum är att hela skivan finns där i mitt minne. Big in Japan, Sounds like a melody. Alltihop. Jag sitter i mitt rum i jättevillan i Ekebäck och lyssnar på den om och om igen. I gästrummet i källaren bor pappas kollega Reine. Han är en nära vän till mamma och pappa. Några år senare dör han i AIDS.
4. Ghostbusters - Ghostbusters soundtrack
Jag och Anna-Karin ligger i ena soffan i mitt rum i källaren på Grimmeredsvägen. Martin och Helena ligger i den andra. Det småpussas oskyldigt. Under mellanstadiet är jag ihop med Anna-Karin nio gånger. Those were the days.
5. Where the streets have no name - The Joshua Tree - U2
När jag sätter på första låten på skivan förändras mitt liv. För första gången upptäcker jag musik på riktigt. Joshua Tree är min ögonöppnare. Och den tar mig igenom högstadiet. Varje dag är en kamp för att bli accepterad, en kamp för att vara populär. Då tyckte jag inte det var så illa. I efterhand kan jag se hur osäker jag var.
6. Me, myself & I - De La Soul
Jag sätter ihop ett blandband till henne. Första låten är Me, myself & I. Vi sitter ut på klipporna på Näset och pratar. Hon kysser mig på kinden och cyklar hem i sommarnatten. Jag vill, men vågar inte säga till henne att jag tycker hon är vacker.
7. Human Behavior - Debut - Bjork
Vi ligger inne på logementet på I16 i Halmstad. Löfqvist skriker att han hatar den där låtjäveln på TVn. Och videon. Kompanibefälselev Silverfisken svarar att Löfqvist ska hålla häften. Låten är grym, konstaterar han. Och videon likaså.
8. Start Choppin' - Where You Been - Dinosaur Jr
Jag och Måns sitter i en soffa och snackar skit. Båda är överens om att Where You Been är årets skiva. I konkurrens med Stoned & Dethroned med Jesus & Mary Chain. Och kanske Laquer med Popsicle. Måns röker hasch. Jag provar, men inget händer. Förutom att tobaken gör mig snurrig. Jättetufft.
9. Children - Robert Miles
Anna och jag träffas på nyårsafton. Några månader och många märkliga turer senare är vi ett par. Jag flyttar in hos henne mer eller mindre med en gång. Anna spelar Children högt, högt på stereon medan hon dansar i sängen. Jag är grymt skeptisk. Till Robert Miles. Anna gillar även Roxette. Trots det lever vi ihop i nästan tre år. Gör allt tillsammans. Vi älskar varandra, men går till slut åt olika håll. Anna läser det här nu. Hej, Anna.
10. Så skimrande var aldrig havet - Freddie Wadling
Så dog han då till slut. Pappa. Allt lidande var över. Utan att vi någonsin pratat ut. Men ändå hatar jag honom inte. Jag förstod det på begravningen när vi spelade Så skimrande. Han var bara människa.
11. We got to be good to each other - Ray Wonder
Vi håller på och väljer musik till reklamfilmen vi just spelat in. Måns och Hannes vill använda Komeda. Jag vill använda Ray Wonder. Jag vinner.
12. Utan Dina Andetag - Kent
Karin och jag sitter i mörkret på Erik Dahlbergsgatan. Vi har stormat in i ett kärleksförhållande som slår allt jag någonsin stött på tidigare. Hon viskar att hon älskar mig och sätter på vår låt. Aldrig ska vi skiljas åt, säger vi. Det blir inte så.
13. Last Goodbye - Jeff Buckley
Trasig. Det gick inte längre. Johanna och jag. Vi drog åt olika håll. Men älskar henne gör jag. På nåt underligt sätt. Kommer alltid att göra.
14. Free At Last - Anthony & The Johnsons
Jag och Jules ligger sida vid sida på hennes altan i Sydney. Klockan är 11 på förmiddagen. På en torsdag. Vi är höga som hus efter en natt på kokain, piller och maja. Dagen efter skakar mina händer okontrollerat. Fortfarande. That's it, säger jag till mig själv. Aldrig mer.
15. Wishbone - Architecture in Helsinki
Melbourne. 2005. Vår. Dans. Glädje. Skratt. Livet leker. Nu går jag ut i solen.
Det finns ingen röd tråd.
Bara kronologi.
Allt är inte bra.
Det är ett märkligt samlingsalbum.
Men det är mitt samlingsalbum.
1. Vi cyklar runt i världen - Kåldolmar och kalsipper - Nationalteatern
Vi har ännu inte flyttat ur lägenheten. Min bror är liten och ser ut som ett troll. Jag cyklar runt, runt gården, runt mitt kungarike där hela mitt liv finns. Alla mina vänner och allt jag vet nåt om finns där. Jag cyklar runt, runt. Marc Eastmond som jag senare ska möta på Forsman & Bodenfors igen springer vid min sida.
2. Imagine - John Lennon
Mamma gråter. Nån har skjutit hennes hjälte utanför the Dakota i NYC. Vi sparar kvällstidningarna. Många år senare hittar jag dem gulnade i en låda. Det är också den första låt jag lär mig spela på gitarr senare. Den och Patience med Guns n Roses.
3. Forever Young - Alphaville
Fortfarande kan jag den utantill. Varje ord. Faktum är att hela skivan finns där i mitt minne. Big in Japan, Sounds like a melody. Alltihop. Jag sitter i mitt rum i jättevillan i Ekebäck och lyssnar på den om och om igen. I gästrummet i källaren bor pappas kollega Reine. Han är en nära vän till mamma och pappa. Några år senare dör han i AIDS.
4. Ghostbusters - Ghostbusters soundtrack
Jag och Anna-Karin ligger i ena soffan i mitt rum i källaren på Grimmeredsvägen. Martin och Helena ligger i den andra. Det småpussas oskyldigt. Under mellanstadiet är jag ihop med Anna-Karin nio gånger. Those were the days.
5. Where the streets have no name - The Joshua Tree - U2
När jag sätter på första låten på skivan förändras mitt liv. För första gången upptäcker jag musik på riktigt. Joshua Tree är min ögonöppnare. Och den tar mig igenom högstadiet. Varje dag är en kamp för att bli accepterad, en kamp för att vara populär. Då tyckte jag inte det var så illa. I efterhand kan jag se hur osäker jag var.
6. Me, myself & I - De La Soul
Jag sätter ihop ett blandband till henne. Första låten är Me, myself & I. Vi sitter ut på klipporna på Näset och pratar. Hon kysser mig på kinden och cyklar hem i sommarnatten. Jag vill, men vågar inte säga till henne att jag tycker hon är vacker.
7. Human Behavior - Debut - Bjork
Vi ligger inne på logementet på I16 i Halmstad. Löfqvist skriker att han hatar den där låtjäveln på TVn. Och videon. Kompanibefälselev Silverfisken svarar att Löfqvist ska hålla häften. Låten är grym, konstaterar han. Och videon likaså.
8. Start Choppin' - Where You Been - Dinosaur Jr
Jag och Måns sitter i en soffa och snackar skit. Båda är överens om att Where You Been är årets skiva. I konkurrens med Stoned & Dethroned med Jesus & Mary Chain. Och kanske Laquer med Popsicle. Måns röker hasch. Jag provar, men inget händer. Förutom att tobaken gör mig snurrig. Jättetufft.
9. Children - Robert Miles
Anna och jag träffas på nyårsafton. Några månader och många märkliga turer senare är vi ett par. Jag flyttar in hos henne mer eller mindre med en gång. Anna spelar Children högt, högt på stereon medan hon dansar i sängen. Jag är grymt skeptisk. Till Robert Miles. Anna gillar även Roxette. Trots det lever vi ihop i nästan tre år. Gör allt tillsammans. Vi älskar varandra, men går till slut åt olika håll. Anna läser det här nu. Hej, Anna.
10. Så skimrande var aldrig havet - Freddie Wadling
Så dog han då till slut. Pappa. Allt lidande var över. Utan att vi någonsin pratat ut. Men ändå hatar jag honom inte. Jag förstod det på begravningen när vi spelade Så skimrande. Han var bara människa.
11. We got to be good to each other - Ray Wonder
Vi håller på och väljer musik till reklamfilmen vi just spelat in. Måns och Hannes vill använda Komeda. Jag vill använda Ray Wonder. Jag vinner.
12. Utan Dina Andetag - Kent
Karin och jag sitter i mörkret på Erik Dahlbergsgatan. Vi har stormat in i ett kärleksförhållande som slår allt jag någonsin stött på tidigare. Hon viskar att hon älskar mig och sätter på vår låt. Aldrig ska vi skiljas åt, säger vi. Det blir inte så.
13. Last Goodbye - Jeff Buckley
Trasig. Det gick inte längre. Johanna och jag. Vi drog åt olika håll. Men älskar henne gör jag. På nåt underligt sätt. Kommer alltid att göra.
14. Free At Last - Anthony & The Johnsons
Jag och Jules ligger sida vid sida på hennes altan i Sydney. Klockan är 11 på förmiddagen. På en torsdag. Vi är höga som hus efter en natt på kokain, piller och maja. Dagen efter skakar mina händer okontrollerat. Fortfarande. That's it, säger jag till mig själv. Aldrig mer.
15. Wishbone - Architecture in Helsinki
Melbourne. 2005. Vår. Dans. Glädje. Skratt. Livet leker. Nu går jag ut i solen.
skrev Silverfisken klockan 11:17
15 Comments:
Vet inte vad jag ska skriva men...de var fint...musik är viktigt för att man ska kunna leva./E
Trevlig morgonläsning till kaffekoppen. Tack.
Det är fascinerande att se en persons liv utifrån musiken. Bra läsning på morgonkvisten. God morgon!
Håller med ovanstående. trevlig morgonläsning
Du fick mig att själv börja fundera över vilken musik som varit närvarande vid viktiga händelser i mitt liv. Det är rätt häftigt när man börja tänka efter vilka minnen man har som är så starkt kopplade till olika låtar och artister.
Fnissar lite åt Free At Last. Verkligen rätt låt att lyssna på i det tillståndet. Utan tvekan den mest knarkade låten på I Am A Bird Now.
Tänk att låtar kan bli så intimt förknippade med personer och händelser. Det finna vissa låtar som framkallar lukter etc, för mig. Man kommer liksom ihåg allt som hände varje liten detalj från detta specifika tillfälle, när man hör låten.
Absolut inte patetiskt utan ganske fint tycker jag.
och så skriver du sådär igen.. sådär så man börjar luta huvudet lite och munnen snörjs åt till en lite smått ledsen min, ögonen blir vattniga och man känner hur känslorna närmar sig.. Musik är så underbart det låter oss verkligen få kontakt med oss själva och verkligheten. Du är för härlig killen !!
Jag längtar efter din bok!
Vilka flashbacks en del av de låtarna gav mej nu när jag läste...
En lite rolig sak med Forever Young är att det var mamma som skrivit ner ner texten åt oss. Jag tror att vi först bara hade maxi-singeln, vars b-sida bestod av som jag minns det en längre version av låten. Naturligtvis ingen text på omslaget, och inte fan kunde vi engelska. Vore lite roligt att se den nedskrivna texten nu.
Lite roligare än att minnas den gången i tvåan då mamma, efter att ha skrivit ner alla texterna till Carolas första platta, spelat in den på kassettband och ringt läraren och sagt att imorgon tar Beppe med sig en kul grej till klassen.
Vad det inte gick hem hos de tuffa killarna i klassen.
Men fan brorsan, du ska ju inte berätta sånt.
Ååh, Mickey, Mickey, hej, Mickey, du är helt ok, hej Mickey.
*Sscccchhh*
Som en sammanfattning av ditt liv i låtar, fint. Alla har nog en massa minnen till musik. Utan dina andetag måste vara en av de vackraste låtarna om kärlek som finns.
På min morfars begravning skrattade jag. Inte för att jag vare glad. Vi hade inte pratat på tio år. Bara tanken på att prata med honom gav mig en klump i magen. Men på min älskade morfars begravning skrattade jag för att jag mindes den morfar jag älskar. Vi sjöng Höstvisa, morfars älsklingssång. Han dog på hösten.
Utan dina andetag är en grym kentlåt!
Nästa gång du kommer till Andra Långgatan ska jag springa vid din sida igen.
Skicka en kommentar
<< Home