Bloggblockeringen Allan
Jag vet att det har blivit lite si och så med bloggandet på sistone. Och inte blir det bättre av att mamma är här. Hon läser bloggen, det har jag ju förstått. Jag bad henne uttryckligen att inte göra det för ett par månader sen, men se det struntades det i. Men ok, nu är det som det är.
Just den här veckan blir det alldeles för påtagligt. Jag kommer på henne med att läsa det jag skrivit minuter efter att jag lagt upp det på bloggen. Vilket resulterar i total mental blockering från min sida. Jag kan INTE skriva med henne hängandes över axeln. Annat än skojigheter om väder och vind.
I förrgår kväll blev just det alldeles glasklart.
Jag ringde upp Hanna Flodr för att diskutera vår kommande krönika. Hanna sov fortfarande trots att klockan var två på eftermiddagen, men efter ett par minuter var hon igång.
Och mamma tjuvlyssnar förstås.
Mitt i samtalet hör jag henne högljutt från soffan.
"Hälsa Hanna!"
När jag inte svarar upprepar hon
"Hälsa Hanna!"
Jag kan inte blogga under de här förutsättningarna.
Bloggen har blivit skvallerstoff.
Och mamma är Hans Shimoda.
Just den här veckan blir det alldeles för påtagligt. Jag kommer på henne med att läsa det jag skrivit minuter efter att jag lagt upp det på bloggen. Vilket resulterar i total mental blockering från min sida. Jag kan INTE skriva med henne hängandes över axeln. Annat än skojigheter om väder och vind.
I förrgår kväll blev just det alldeles glasklart.
Jag ringde upp Hanna Flodr för att diskutera vår kommande krönika. Hanna sov fortfarande trots att klockan var två på eftermiddagen, men efter ett par minuter var hon igång.
Och mamma tjuvlyssnar förstås.
Mitt i samtalet hör jag henne högljutt från soffan.
"Hälsa Hanna!"
När jag inte svarar upprepar hon
"Hälsa Hanna!"
Jag kan inte blogga under de här förutsättningarna.
Bloggen har blivit skvallerstoff.
Och mamma är Hans Shimoda.
8 Comments:
Hörru baby, ifall du hade lyssnat mer istället för tjattrat så skulle du ha hört att jag sade att jag varit vaken och uppe sedan kl 8. På en söndag! Därav förvirringen. Hade jag fått sova min törnrosasömn till kl 14 så hade jag varit fit for fight direkt!
Jo tack, har hälsat på familjen i Bryssel i några dagar. Enda gången jag överhuvudtaget kan skriva är när alla gått o lagt sig och har jobb hela nästa dag. Då vet jag att jag har ca 16 h innan det läses och det ger en (falsk) känsla av trygghet. Får trycka in en hel dags tankar på en halvtimme innan man somnar. Klar för natten nu i alla fall. Gonatt
Fega inte nu. Ge oss lite smaskigt fikasnack. :)
Avslutningen (de två sista meningarna) på detta inlägg visar att du, trots allt, kan rätt bra ändå.
haha! :o)
*skrattar högt*
Åh så enerverande! man ska inte tjuvlyssna, det är fult! du får skaffa en extra lång telefonsladd och stänga dörren....
http://hansshimoda.blogspot.com/
heh
hahaha.. din mamma verkar vara en rolig! (genetiskt utan tvekan..)
Skicka en kommentar
<< Home