On the radio
Och nu spelar de Jens Lekman på radion.
Schwoosh!
Jag sveps tillbaka till Göteborg på en mikrosekund. Billigare än vilken flygbiljett som helst. Och snabbare.
Fan!
Jag är i Göteborg! Woo Hoo! Får nog gå ut ikväll. Är det inte öppen scen på Nef på tisdagar? Eller är det uppåt framåt som gäller?
Fan.
Nu spelar de Ben Lee.
Tillbaka igen.
Bajs.
Schwoosh!
Jag sveps tillbaka till Göteborg på en mikrosekund. Billigare än vilken flygbiljett som helst. Och snabbare.
Fan!
Jag är i Göteborg! Woo Hoo! Får nog gå ut ikväll. Är det inte öppen scen på Nef på tisdagar? Eller är det uppåt framåt som gäller?
Fan.
Nu spelar de Ben Lee.
Tillbaka igen.
Bajs.
skrev Silverfisken klockan 18:43
11 Comments:
Längtar du hem?
^
Didn't see that one coming..
Tänk vad lustigt men ändå inte. Vilken spelar dom? Vore roligt om det var Tram number seven.
Själv fick jag svensk-slag när jag hörde Dr Alban på Hong Kongs discon 1991. Very pre internet. Ingen annan fattade magiken i det.
Nämen Sandra!Nu blev jag nästan upprörd!Jens Lekman är tidernas romantiker och musiker...mutter...
Oh, jens min älskade. Ingen kan skriva texter som honom. Inte ens du Silverfirren. No hard feelings ;)
Rekommenderar nog Uppåt framåt framför Nef numera... trist men sant...
Jag gillar när du börjar dina blogginlägg med och. Fast jag vet inte varför.
Och nu fick jag skriva in "fnskhi" för att kunna publicera det här inlägget.
vilken låt är det som letat sig så långt bort?
det är uppåt framåt som gäller!! som göteborgare i Stockholm kommer jag åka ut till universitetet och lyssna till Embassy och the Kid i helgen (med finfina låten Noble art of jealousy...)och sen gå på The Tough Allianses releasefest = får hemlängtan då och då. Men har närmare till gbg än du :)
När jag målade på Öland och var i exil från Stockholm under två år satt jag ofta och grät över På Stan-bilagan med alla möjliheter som jag missade - möjligheter som jag inte ens reflekterade över att göra när jag väl var tillbaka hemma i Sthlm, vare sig förr eller senare. Men bara för att jag skulle kunnat... Får du inte en tår i ögat ibland över lukterna, vännerna och allt annat som finns på andra sidan jorden?
Ben Lee var av någon anledning länge en av mina favoriter, men inget kan slå vad de spelar på radion i dag. Rörande vackert. Jag förstår känslan av att det blir intensivt, ibland förvirrat, och kräver lite eftertanke. Det utlovade blandet kommer att släppas på radion så småningom. Uppåt framåt med ett snett leende.
Skicka en kommentar
<< Home