Klubbland (Flight 2 Remix)
Jag är långt, långt från det land jag har inom mig. Därför stänger jag glasdörrarna till mitt kontor, kopplar in högtalarna till datorn och sätter på remixen av Klubbland. Högt, högt ekar den i den glaslåda jag sitter i. Med armen i luften sjunger jag med. Till hälften rusigt, till hälften sorgset. Tjejerna som har kontoret bredvid mitt tittar, men jag orkar inte bry mig. Inte nu. Klockan är 10.56. Jag behöver lite svenska, jag behöver lite minnen, jag behöver lite Håkan.
skrev Silverfisken klockan 10:56
11 Comments:
Haha...erkänn...du längtar hem... Jo..det gör du...
Gör inte alla det vid jul?
vad skönt att höra. jag tycker om den känslan faktiskt.
att vara någon annanstans och känna att hemma är hemma och att man blir varm när saker påminner om det. så känner man ju aldrig när man faktiskt ÄR hemma.
Det känns lite som att du tycker mer och mer om sverige desto längre tid du varit i australien (eller nz) Stämmer det?
J
Jag säger det igen... Kom hem!
Man kan ta pojken ur hemlandet, men man kan aldrig ta hemlandet ur pojken.
/Helene
Finns ingen bättre än lite Håkan när man behöver vara sig själv för en stund och glömma allt vad vardag och måsten heter!! /"Kom igen LENA"
behöver lite kärlek från fel håll
och sympatier från fel sort
håkan är läskigt bra.
där kom den! saknade håkan på din lista över årets 20 bästa låtar... skönt att höra att han finns där iaf ;)
Dimmiga da'r -det var bra da'r. Varför gör det detta med en? Vad i ljudbilden är det som gör att jag längtar till sista 3:an hem? Vad?
Ja, om det är någonting Håkan är bra på så är det minst sagt att vara nostalgiframkallande. Det spelar större roll vare sig man har ett minne till låten eller inte - musiken skapar ett, for free.
Hoppas det går bra med manlighetsutövandet. :d
gjorde exakt lika dant när jag jobbade i grekland, det hjälper. kanske inte jätte mycket. men det hjälper...
Skicka en kommentar
<< Home