Rimmar på pucken
Man vet att man bytt förstaspråk när man svär på sitt nya språk när man slår sig på tummen. I stort sett alla svenska svärord är försvunna ur min vokabulär, men ett har lyckats hänga sig kvar. Det konstiga är att det är ett försvenskat svärord från engelskan. Fråga mig inte varför, men ibland när jag lackar ur slänger jag ur mig ordet "fucken". Med svenskt uttal alltså. Rimmar på pucken. Det konstiga är att jag inte kan minnas att jag brukade använda mig av fucken hemma i Sverige. Känns lite väl fjunmustasch och Puch Dakota för min del. Det är som att ordet legat och väntat på sin chans.
- Nu när killen är språkmässigt förvirrad, då ska jag få min chans i rampljuset. Det är fuckens tid. Ja, jävlar.
- Nu när killen är språkmässigt förvirrad, då ska jag få min chans i rampljuset. Det är fuckens tid. Ja, jävlar.
skrev Silverfisken klockan 17:45
4 Comments:
En tanke, du pratar inte så mycket svenska nuförtiden antar jag? Din livskamrat tror jag inte pratar svenska, då betyder det antagligen att ditt barn inte kommer få lära sig svenska. Detta betyder alltså att ju längre tiden går kommer svenskan i ditt led försvinna som språk.
Det här fascinerar mig.
Jo, jag försöker prata svenska med Noah så mycket som möjligt. Puckot gurglar dock bara som svar.
Fucken sa jag med för några år sen.Fucken är gammalt. Ett tag missbrukade jag "nejen" när något gick snett. En finare version av fucken antar jag. Ibland kommer det tillbaka när jag minst anar det.
Typiskt. Borjade just gapskratta, tokhogt, pa jobbet stirrandes in i datorn. Tack.
Skicka en kommentar
<< Home