Inbjudan

En efter en springer ni in i väggen.
Tjong bara.
Hanna försvinner från bloggkartan.
Bom tjackalack.
Virtanen går ner på knä.
Sigge stannar upp och vänder sig inåt.
Och nu även Sniff.
Rätt in i uppgivenhetsmuren som en övermogen banan.

Ok, den senare liknelsen är kanske mest konstig, men fokusera nu.

Fokusera.

Väggen. Sniff. Uppgivenhet. Det stora vemodet rullar in. Le darkness suédoise breder ut sig över bloggosfären.

And I don't blame you. Been there, done that.

Och ändå känns det lite märkligt för mig att se er deppa ihop en efter en. Förmodligen för att våren är här. Hos mig. Ljuset lämnade er och reste till södra halvklotet. Här sprider han värme och vårkänslor. Bakom sig lämnade han svenskarna.

Trötta.

Uppgivna.

Jag bjuder därför in er hit.

Jag har ett sovrum över. Med eget badrum. Betalning behöver ni inte oroa er för. The hyra is on the house. Boka en biljett och använd Melbourne som bas. Ni kan surfa på Bells Beach om ni gillar sånt. Jag kan ta er till The Great Ocean Road.

Kolaor, kakaduor och kängurur utlovas.

Inte fan ska ni sitta där och sura. Boka en resa så har ni nåt att se fram emot. Om inte hit så nån annanstans med ljus och lite värme. Nåt som håller er i handen och tar er igenom mörkret. Ni fnissar och tror att jag skojar. Eller att det låter kul, men är för galet. Inte kan väl jag, tänker ni.

Varför inte, säger jag.

Våga droga, det är tufft att vara full.

Get your ass down here.