Att ge och ta
Jag är lite nyfiken. Jag får förstås skylla mig själv som frågar, men ändå. Ni som skriver konstaterande kommentarer om att jag inte kan skriva eller att jag är pretentiös eller narcissistisk.
Varför gör ni det?
Gör ni det för att balansera upp den stora andelen positiva kommentarer? De överpositiva? Så att jag ska veta att jag minsann inte är så bra som DOM påstår. Så att jag ska hålla mig på mattan.
Eller tror ni att jag inte bryr mig?
Att jag inte tar illa vid mig då ni höjer rösten och säger att jag inte ska tro att jag är nåt?
För då har ni fel.
Jag vet att jag inte är nåt.
Jag är osäker som så många andra.
Så vad ger det er att klaga här?
Jag klagar inte hos er.
Varför gör ni det?
Gör ni det för att balansera upp den stora andelen positiva kommentarer? De överpositiva? Så att jag ska veta att jag minsann inte är så bra som DOM påstår. Så att jag ska hålla mig på mattan.
Eller tror ni att jag inte bryr mig?
Att jag inte tar illa vid mig då ni höjer rösten och säger att jag inte ska tro att jag är nåt?
För då har ni fel.
Jag vet att jag inte är nåt.
Jag är osäker som så många andra.
Så vad ger det er att klaga här?
Jag klagar inte hos er.
38 Comments:
VI ÄLSKAR DEJ!!!
7 C Rådgårdskolan + mattanterna i bespisningen
mmm, ironi. löövely
Avundsjuka? Över att du skriver bättre. Att du får mer kommentarer. Att du är snyggare. Att du har ett glassigare jobb. Att folk tycker om det du skriver.
I could go on and on and on...and on... Und so weiter.
Är det inte så enkelt? Det räcker ju oftast med en sak att vara avundsjuk över för vissa... Välj en, liksom.
Garva åt det.
Varför lägga någon vikt vid kritik från (oftast) anonyma personer man uppenbarligen inte känner? Låt dom ruttna i sin egen bitterhet.
Svar: Det kallas jantelagen, och protest: Du är visst något speciellt, annars skulle människor ALDRIG bry sig så mycket. Punkt slut!
Håller absolut med de senaste inläggen. Du är bara uberbäst!
Äh vadå, du frågade ju vad folk tyckte då blir det så klart några stycken som klagar, vore väl orimligt om det var odelad uppskattning..? Nu har jag inte läst allas kommentarer här, så jag vet inte exakt vad de skrivit, men om någon tycker att du är t ex pretentiös så är det klart att det är det de svarar om du undrar vad de tycker om bloggen. Sen finns det säkert många som är avundsjuka också, så klart. Stå på dig och skriv vidare! :)
har det inte med anonymiteten att göra, att man kan faktiskt häva ur sig vad som helst utan att behöva se personen i ansiktet? då upphävs säkert en del gränser för många. Skulle vara intressant att veta om samma arga personer skulle stå mitt framför dig och säga samma sak.
henrik: syftar inte på enkäten nu, utan i allmänhet. Tex herrarna under mitt inlägg "okändis" tidigare. Varför vill man berätta att jag inte skriver speciellt bra eller intressant, att jag bara är en i mängden. Visst, det stämmer säkert, men varför måste man påpeka det när jag inte frågat. Nåja, jag kan ta det. Är mest fascinerad över varför folk känner att de måste.
Fattar inte att man inte kan få kritisera texter utan att ord som jantelagen, avundsjuka och bitterhet ska hagla.
Ta till dig kritiken och strunta i kritikerna, kan man säga så? Om man inte stämmer in i jubelropen blir man tydligen automatiskt uträknad som en bitter, avundsjuk loser. Det gäller inte bara här utan även andra bloggar.
Hey, hur blev det så?
Varför råkar just de som säger något positivt veta vad de talar om och just de som säger något negativt vara helt jävla körda?
Jag har inte läst alla kommentarer eller alla texter i din blogg, men menar förstås bara sådan kritik som rör själva texterna du skriver, inte personangrepp.
Min mans teori är att det finns ett stort antal puckon i världen och en del är elaka och får någon slags tillfredsställelse av att dissa andra bara för att de kan och ingen kommer åt dem. Closet-mobbare?
anonym: du har helt rätt.
När jag läser igenom kommentarerna under "okändis" så hittar jag faktiskt inte en enda som kan klassas som en elak mobbnings-kommentar. Det är reflektioner på det du skriver, som för ovanlighetens skull inte är vansinnigt positiva. Det betyder väl inte att de är elaka avundsjuka människor som ligger bakom?
De allra flesta här är förtjusta i din blogg (me included) - du får försöka fokusera på det om den (mycket begränsade) negativa kritiken slår så hårt?
Vi gillar ju dig skarpt!
me: öh, har jag kallat de elaka mobbingkommentarer? elaka? avundsjuka? varför läser alla mellan raderna? jag kan inte stå till svars för vad andra skriver här. väl? jag ställde en helt annan fråga.
svaret är avundsjuka, tror jag. De du syftar på är lite avis på dig.
Jag tillhör dock majoriteten i den här frågan: jag gillar din blogg. Rejält.
det är lite mysko att de hänger här alls och kommenterar om de nu uppenbarligen inte uppskattar det du skriver? Kanske dags för dem att skaffa ett liv eller så?
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Keep up that good work firren!
jag förstår ändå inte riktigt varför du fastnar på detta lilla. du lade ut en enkät och inbjöd till omdömendär du fick MYCKET respons (från mig med). några inlägg senare får du några (i och för sig rätt trista) kommentarer åt det negativa hållet, även om du inte frågat efter det. och då undrar du varför.
du har en blogg med kommentarsfunktion, och det är klart att det är trist med anonyma kommentarer som inte är odelat positiva. men det verkar vara bloggandets baksida - och det kanske man får ta?
jag läser din blogg varje dag, tycker mycket om den.
fortsätt skriva men fortsätt inte tvivla!
Snälla Silverfisken! Jag vill INTE höra något som liknar Jantelagen!! Jag bor i Sverige och kämpar mot den varje dag! Kom igen... njut av att vi är många som gillar det du skriver.
så, nu släpper vi det här. det blev bara fel.
- Move along, there's nothing to see here!
Anonym & er andra:
Det är skillnad på en blogg och exempelvis en CD eller en bok som ska "recenseras". Jag tycker inte att man är fråntagen rätten att ifrågasätta kritik när man skriver om sitt eget liv på ett okomersiellt sätt.
Man är inte heller fråntagen rätten att vara kritik-fri, men hej, vill man inte läsa så måste man inte. TV3 och Kanal5 basunerar inte ut reklam om Silverfiskens blogg och den syns inte tapetserad över tunnelbanan. Det är ett fritt val här.
Just my two cents.
Man ska inte sticka ut eller vara roligare, smartare, snyggare, ha ett roligare jobb m.m än någon annan.
Jag har en välbesökt sajt och jag har fått mina käftsmällar jag med. Man kan inte vara älskad av alla även om det hade varit hiskeligt roligt! C'est la vie.
Du äger! Keep rockin'
Kanske handlar det om att man känner igen vissa saker från sig själv, som man tycker illa om, hos dig? Och gnäller därför.
Kanske är det en fråga om olika perspektiv, man ser den 25-30-åring som man själv var i dig och som 40-45- åring tycker man det känns lite pinsamt att bli påmind? Och gnäller därför?
Kanske.
Kära Fisk, jag tycker att du är fantastisk. Håll dig inte på mattan.
ber man om folks åsikt får man vara beredd på alla typer av svar... även kritik. kritik kan ju vara välmenad också (då syftar jag inte på de som rackar ner på alla tjejers beundrar-kommentarer eller gör sig löjliga på din bekostnad för de är enbart avundsjuka).
man kan ju tokgilla en del du skriver men inte annat, då måste man väl ha rätt att säga sin ärliga mening när du rakt ut bett om den? sen betyder inte det att kritikerna har rätt (för vi vet ju alla att det inte finns något rätt eller fel, bara olika åsikter), men de har ändå rätt till sin åsikt.
eller vill du bara ha plastiga människor runt dig som ständigt klappar dig på axeln...? tror inte man utvecklas mycket som person då.
om kritiken inte känns konstruktiv och hämmar din kreativitet: plocka russinen ur kakan och ignorera resten!
Går det inte att ta bort möjligheten att kommentera? Då slipper du ju alla idioter. Eller så är det bara att vänja sig vid att det blåser hårt på toppen.
well Fishy, jag gillar i alla fall det jag läser här, därför återvänder jag. Jag tror det är så att de är avundsjuka på att du har ett annat liv, och de sitter på försäkringskassan i Sunne och aldrig ser dagsljuset och kommer hem efter att ha hämtat sina snoriga skrikiga ungar på dagis och hinner knappt pinka innan det är dags att lägga sig och stiga upp och gå till jobbet och sen hämta sina snorgia ungar och.....
Men det är bara vad jag tror.
Dessutom är det kanske tacksamt att komma med elak kritik för det ger mer reaktion än snäll; jag menar att de kanske tänker "Hah! Nu har jag i alla fall gjort ett intryck."
Och så vidare.
Föresten snor jag dockbilden från likmaskisinlägget för den var fin. Bisarr med. Jag gillar bisarrt. Uppenbarligen.
Ang. nån som tyckte du kan vara FÖR glassig:
...Och föresten är det ju just blandningen som jag gillar: även om ni nu knarkar järnet och lever på ytan med fylla och champagnedrickande ur navel och fem nakna brudar i vardagsrummet som vill knulla så hamnar du ju alltid på något slags djup igen efter det. Insikt och utsikt, det är det som är bra. Perspektiven du ger.
(okej, NU är jag klar.)
Tycker Villevalla sa det jättebra så mitt inlägg är onödigt egentligen. Jag fattar inte varför du ber om kommentarer om du bara vill ha positiv feedback. Jag menar, det blir ju så sött så man bara kräks faktiskt. Om du vill utvecklas som skribent så måste du väl också få konstruktiv kritik, och höra hur människor tänker kring ditt skrivande. Sen är det ju så att alla aldrig kan gilla det man gör. Lär dig att acceptera det och gilla dig själv och om du är en känslig prick, klappa dig själv lite oftare.
igen, igen, igen, igen, kan vi sluta nu? jag har inte bett om nånting? jag gillar det faktum att folk tycker. de negativa kommentarerna är ofta mer sakliga än de positiva.
min fråga rörde nåt annat. läs igen. eller så stänger vi den här frågan för idag.
och japp, jag är väl, precis som de flesta bloggare, lite smygnarcissist.
jag vill definitivt inte ha en massa ja-sägare som läser. att även ni som stör er lite på mig återkommer gör mig glad. kanske kan jag bidra eller underhålla trots att ni inte gillar allt jag gör.
alla kan inte gilla allt man gör.
det är bara att inse.
fortsätt skriva.
positivt och negativt.
min första fråga skulle kunna formuleras om så att ni fattar vad jag menar.
går ni fram till folk ni inte känner på stan och säger till dem att ni tycker de verkar ointressanta? eller håller ni det för er själva? ler åt tråkmånsen och går vidare?
och vad är skillnaden här?
och varför blir ni fövånade när jag tar åt mig? jag är inget företag, ingen institution. jag är EN människa som läser och tar åt mig av vad alla skriver.
det var en stilla undran, inget annat. så, nu har vi nog sagt allt man kan i den här frågan.
avsaknaden av versaler beror på att jag ligger i sängen och skriver på laptopen. kommer inte åt shift.
bajs.
Jag tror du ångrar dig djupt att du bad om alla dessa kommentarer, du hade inte väntat dig alla negativa. Du kunde ju inte veta hur många som faktiskt störde sig på dig. Men som sagt, du skriver väl för dig själv. Inte för alla andra.
"Jag tror att det är det här Sigge antyder. Dumma kommentarer från elaka människor. Jag har fått 1700 kommentarer på min blogg. Ett fåtal är elaka. Ändå är det just dem jag kommer ihåg. Ord för ord."
oktober 10, 2005 | Silverfisken
Narcissist och sadomachist?
Jag vet hur det känns, jag får dagligen en massa skit både i kommentarer och mail. Ändå fortsätter folk att läsa. Märkligt.
---> Försök att inte ta åt dig.
Well, buddy, att vara man och inte skogshuggarmacho är provocerande bara det. Toppa det med att vara på det hela taget lycklig, och du blir provocerande för människor som är ledsna eller avundsjuka eller uttråkade eller elaka eller... vad det nu är. Well igen: screw 'em! Jag får en del sånt, inte mycket alls, men en del. Det gör mig ledsen det också. Möjligen är det lättare att angripa en anonym person än en som berättar vad han heter och hur han ser ut? Kanske snart dags för mig att inte vara Hemliga pappan utan Otroligt offentliga pappan i stället. Men det är inte ett lika bra bloggnamn... Så häng i, fisken. /Hemliga p
Vet att Du vill avsluta ämnet men jag måste bara få säga vad jag tycker: ens blogg är ens personliga sfär, dvs de tankar och åsikter jag har, det jag vill skriva om. De kan aldrig vara fel, för de är ju subjektiva. Visst är bloggen öppen för alla. Åsikter har man rätt att bemöta, framföra sin egen. Ber man om feed back så får man ta både ris och ros. Men i vanliga inlägg tycker jag man kan ge fasiken i att vara negativ. Då är det bättre att vandra vidare. Ang narcissismen så är vi väl alla bloggare lite av det, varför bloggar vi annars?
en kommentar till.
du omformulerade din fråga och jag tänkte svara på den.
nej, jag går inte fram till människor på stan.
men du har en blogg, offentlig om än anonym. du frågar (ibland) efter vad vi som läsare/medbloggare tycker.
och då gör vi det.
jag tror inte att någon är förvånad över att du tar åt dig. snarare är det förvånande att du undrar varför folk har åsikter (negativa såväl som positiva).
ok?
Skulle också fundersam över alla kritiska kommentarer...men du borde verkligen inte ta åt dig.
Bara skriv, let it flow...what does it matter?
Där var det mycket bra sagt!
Jag har fått påhoppningar på mig när jag bloggar mina tankesätt men då får jag kommenterarer för att jag skriver så illa och att ha bara en massa grammatiska fel - men att jag inte följer en viss böjningsform av grammatikrättelser skriver jag min grammatik i min personlighet.
Upplever din blogg och din personlighet i det är du inte den typen som tror att du är något. Jag måste säga att jag är lite avundsjuk på ett snällt sätt *ler brett* på dina sätt att skriva.
Du skriver helt enkelt med din själ, därför är du så bra!
Skicka en kommentar
<< Home