Skänk en slant, snälla herrn.
Det blir inte mycket bloggat mellan våldtäkter på nioåriga pojkar och döende barn. De kräver min fulla uppmärksamhet. Att göra "reklam" för välgörande ändamål är något av det svåraste som finns. Syftet är ju att få folk att bidra med pengar till deras - ofta osponsrade - sak. Folk vill gärna bidra, men går man på för hårt orkar människor inte höra. De har nog med sitt eget elände. Och skoja bort det kan man inte heller göra. Ni kanske tycker det låter cyniskt att jag pratar om det så här, men det här är vad jag gör. Och om mitt cyniska synsätt får nån att sträcka sig efter plånboken för ett gott ändamål har jag i alla fall uträttat något gott den dagen.
Alla dagar är inte såna.
Tro mig.
Alla dagar är inte såna.
Tro mig.
skrev Silverfisken klockan 13:11
6 Comments:
Nej attans det måste vara svårt, du får dra till med något kort och koncist. "Short is beautifull".
Det där har jag funderat en del på. Inte när det gäller reklam, kanske. Men texter. Och jag har kommit fram till att budskapet går lättast fram om det finns något lyckligt med i bilden. Ta till exempel välgörenhetsreklamen för vaddetnuärförorganisation (Rädda barnen? SOS Barnbyar?)som börjar med en bild på en lycklig tjej som ler stort och har hela och rena kläder på sig. Sedan får man följa hennes liv bakåt i tiden genom fotografier på byrån. Hon blir yngre och yngre, och till slut sitter hon naken och ensam ihopkrupen på ett rum och gråter. Alltihop till en apbra låt - "Did you give the world som love today" med Doris. Den reklamen vill jag gråta av varenda gång. Men samtidigt är den hoppfull, för det är så tydligt att man kan göra skillnad för barnen genom att hjälpa till...
Jag har varit reklamköpare hos en sk ideell organisation i Sverige, och det är grymt svårt att framställa sin sak på ett rättvist men inte för tungt sätt, för att få folk att agera, helst lätta på plånboken och inte stänga av. Samtidigt som man tävlar om uppmärksamheten med såväl de andra kommersiella aktörerna som de andra välgörenhetsorganisationerna och därmed måste vara reklammässigt slagkraftigt. Att må så dåligt som du gör är däremot en bra start, det kommer växa fram något bra ur det som gör att andra kommer uppmärksamma ert budskap och i slutändan hjälpa nåt av barnen som farit illa. Keep up the good work.
Det var precis det här jag menade. Spännande att få höra flera tänka högt kring hur man får fram tunga budskap. Vad som griper rätt och vad som skjuter över målet. Jonas, skriv gärna mer om just de här kampanjerna. Förhoppningsvis är vi flera som vill hänga med i de tankebanorna.
Förmodligen äter, sover och drömmer du just nu om barn och utsatthet. Väcker kanske t o m egna saker från barndomen.
Det som inte funkar är att spela för mycket på "är du inte lite för bekväm, din västerländska övergödda gris"-budskapet. Som Webaid gör i radioreklamen, eller Lutherhjälpen gjorde i "De här deltagarna i lag syd kan inte välja att åka hem". Personligen äter jag hellre en burk mask än ger pengar till någon av de organisationerna. Däremot stödjer jag gärna Amnesty, SOS Barnbyar och Plan International.
Rädda Barnen har en bra kampanj som gått under vintern. De visar extrema närbilder av ett galler/mynningsrör/knuten näve och zoomar utåt medan någon sjunger "I love you". De vill visa många barns vardag.
Skicka en kommentar
<< Home