Rätt eller fel?
En del intressanta kommentarer runt Steve Irwins död i det förra inlägget. Och jag kan till viss del hålla med om han Steve Irwin borde trappat ner efter att hans barn fötts (vilket han tydligen gjorde). Dock ifrågasätter jag dem som ifrågasätter hans val. Mannen har levt för djur och wildlife preservation (jag kommer fanimej inte på ordet på svenska) i hela sitt liv. Det VAR hans liv. Vem är den bäste föräldern, den som lever sin dröm tillsammans med de han älskar eller den som enbart lever för familjen och därmed dämpar sina egna behov?
21 Comments:
Viltvård?? Eh... Ser konstigt ut nu när jag skriver det.
Bara man lever sin dröm tillsammans med dem man älskar och inte bara kör sitt eget race och kör över de andra så verkar det väl bra. Men det vet ju bara hans närmsta familj hur det förhöll sig med det.
Självklart skall man leva sitt liv 100%, söka sina drömmar, sina mål. Fast bilden där han matar crocs med sin nya bebis på armen kändes lite väl flåshurtigt/farligt.
Jag gillade Steve Irwin, helt klart en tråkigare plats utan honom nu.
ja, krokodilgrejen var ju helt galen, men annars så.
Fast det är fan så skönt med lite galenskap också. Alla medier blir så vattenkammade, amerikanskt pressade och försiktigt, tillrättalagt politiskt korrekt.
Nytt ord kanske 'Irwinism'=oförställd glädje och sann engagerad passion.
Eftersom risken att dö i en bilolycka är förhållandevis hög ändå borde ju alla föräldrar sluta åka bil. Åka bil med barnen i bilen är ju närmast att betrakta som mordförsök!
Enligt samma tänkande då. Sannolikheten att bli dödad av en stingrocka är försvinnande liten (en direktträff i hjärttrakten är osannolik). Irwin hade maximal otur. Han hade lika gärna kunnat snubbla i en trappjävel och bryta nacken. Det handlar om kalkylerade risker. Om man vet vad man gör är riskerna mindre än om man inte har en jävla suck. Det gäller om man kör bil, leker med en trattminörspindel eller knypplar.
Slå in allt i bubbelplast och sluta leva är inget sätt att vara en bra förälder på. Tycker jag.
Roligaste ordet idag...'trattminörspindel', klckrent, tack Eff!
eff: håller med.
Bervarande. Man säger Viltvård eller bevarande av vildliv. Tror jag. Men preservation är i alla fall bevarande.
Eller så förblir man patologisk singel som jag och undviker alla kompromisser. Med alla konsekvenser.
Eff: det var precis det som var min poäng i förra inlägget. Man kan ju faktiskt inte leva som att döden inte ständigt är närvarande. Alla kommer vi att dö, vare sig det är av en stingrocka, i en bilolycka eller ålderdom.
Det va ju det enda liv han visste om, han har ju gjort detta sedan HAN va barn, så han visste vad han gjorde med djuren. Nog hade man trott att det skulle va en krokodil som slutligen fick honom, men blir mot alla odds en rocka...
Man ska leva sin dröm. Han har överfört sin entusiasm för djur till sina barn. Det är så fint att se =) Hoppas de tar över hans imperium
www.wildlifewarriors.org.au
Lev livet till fullo, det går inte i repris.
Jag tror att Naturvård passar bäst.
One thing is for sure though.With life comes death.We will all die.When?Where?How?and Why,God only knows.
Sandra: det var en kommentar angående just det här inlägget. Hade ingen annan kommentar i tanken när jag skrev det där.
Men levde han ändå inte mkt farligt? Jag har inte sett Crocodile Hunter sedan jag var typ tio, men från vad jag kommer ihåg så var det inga barnlekar han höll på med, han tog många medvetna risker. Och den där om bebisen i famnen samtidigt som han matade krokodiler... Visst alla ska leva sin dröm och allt det där viktiga, men att brottas med krokodiler och köra bil tycker jag inte riktigt kan jämföras.
Jo, visst kan man väl tycka det var dåligt att han matade krokodiler med barnet i famnen, men skit samma, det var hans val och nu är han död och jag jävligt ledsen.
Eff: jag bara biföll, jag förstod naturligtvis att det inte var just min kommentar du hade i åtanke, så ego är jag inte ;)
Jo, visst kan man väl tycka det var dåligt att han matade krokodiler med barnet i famnen, men skit samma, det var hans val och nu är han död och jag jävligt ledsen.
Eff: jag bara biföll, jag förstod naturligtvis att det inte var just min kommentar du hade i åtanke, så ego är jag inte ;)
fan va cool du är ändå, silverfisken
Jag sörjer oxå, tyckte att det kom som en chock igår morse när jag hörde det. Han var så levande och det känns konstigt att han inte finns mer.
Egentligen fattar jag inte varför, men jag har sett lite av han på TV, och han var ju inte gammal.
Tänker du ta över hans roll????
Skicka en kommentar
<< Home