Jay

"You gotta get out before it kills you", viskade Jay till mig i baksätet på en taxi på väg till en ny fest nånstans i Sydney. Hans trötta och snälla ögon stirrade för en gångs skull strängt på mig. Från att ha varit en av Australiens mest firade reklamare hoppade han av nyligen för att skriva på nåt eget. Det blev en barnbok. Ett konstigt val kan man tycka om man känner Jay som jag gör. I ett tidigare liv var Jay officer i brittiska elitförbandet SAS. Han slutade med det för han tröttnade på att se vänner omkring honom dö i strid. Hur han hamnade i reklambranschen vet jag inte, men han är på alla sätt briljant, både som människa och kreatör. Kanske var det därför hans ord till mig tog hårdare än om de kommit från nån annan.

Istället för att tänka på det mer åkte vi vidare mot nya galenskaper. För så länge vi inte stannar upp kan vi låtsas att vi rör oss framåt. I tre dagar hade jag träffat folk i branschen. Sydney stannar aldrig. På samma sätt som det alltid finns en fest i New York finns det alltid en branschtillställning i Sydney. På nån pir här - eller ett lager där - arrangeras det alltid nåt reklamigt. Är det inte Getty som vill slicka upp branschen i brygga så är det ett produktionsbolag som vill att vi ska jobba med deras regissörer. Och så länge man tar det för vad det är går det alldeles utmärkt att inte förakta det. Förstår man spelet kan man spela det precis som vilken annan lek som helst. "It's just a game, Jay" sa jag när vi kom fram till dit vi skulle. "I think you already know it's not", sa Jay och skakade på huvudet.