Torsten, lyssna på din fru.
På många sätt är det en perfekt morgon på södra halvklotet. Solen glittrar i skyskrapornas fasader, det är inte allt för varmt och köp-latten smakar som den ska. När jag travar fram längs Elizabeth Street hör jag två skånska turister i 60-årsåldern som inte kan komma överens om vilken gata de är på. Som vanligt tror de att svenska är ett språk ingen annan förstår och som skall åtnjutas högljutt eftersom de är i främmande land.
- Torsten, jag lovar, de hääär ääär Elisabetgatan.
- Naj, säger jag. Det ä de ente alls.
- Jo.
- Naj.
Jag orkar inte bryta in och dissa Torsten utan går vidare.
Jag jobbar igen.
Tillsammans med vänner på en lite mindre byrå den här gången. Kanske blir det bra. Kanske inte. Auckland ringer och undrar om jag fortfarande är sugen. Kanske. Kanske inte.
Jag viker in på Bourke Street och går sakta upp för backen. Spårvagnarna plingar när de kör förbi och vore det inte för den vita kakaduan som förirrat sig in i stan kunde vi lika gärna varit i Göteborg.
- Torsten, jag lovar, de hääär ääär Elisabetgatan.
- Naj, säger jag. Det ä de ente alls.
- Jo.
- Naj.
Jag orkar inte bryta in och dissa Torsten utan går vidare.
Jag jobbar igen.
Tillsammans med vänner på en lite mindre byrå den här gången. Kanske blir det bra. Kanske inte. Auckland ringer och undrar om jag fortfarande är sugen. Kanske. Kanske inte.
Jag viker in på Bourke Street och går sakta upp för backen. Spårvagnarna plingar när de kör förbi och vore det inte för den vita kakaduan som förirrat sig in i stan kunde vi lika gärna varit i Göteborg.
6 Comments:
viktiga beslut du har framför dig. måste vara både skrämmande och spännande.
blir säkert bra iallafall! jobba med vänner låter ju roligt och stimulerande. kanske precis det man behöver om man känner att man håller på och kväva sin kreativitet i ett för pressat tempo på en för stor byrå. eller så.
lycka till.
förresten, vore det inte roligt om torsten och frugan läser din blogg?
Det känns inte helt i orealistiskt med tanke på den smått svindlande stjärnstatus du vunnit här norr.
och man skulle ju kunna tänka sig att ett medelålders par som ska semestra i melbourne vill vara lite nyfunnet internet-hippa och googlar sig hit.
nåväl. just a thought.
Du borde strosat förbi och i farten bara sagt "Torsten, du har fel". Utan att stanna.
Jag tyckte alltid att Melbourne känndes som en varm korsning av Stockholm och San Fransisco, med lite engelskt internat inslängt när man såg roddarna på Yarra (och jisses vilka klubbhus de har!!).
Ahh vilken love hate realtion man hade med tram 86 *memory flashback^*
låter så underbart najs. Down Under next stop perhaps?! I'll just let the future answer to that one..
så länge får man traggla sig genom sista tiden på gymnasiet. Lovely! (kind of ironiskt..)
Skicka en kommentar
<< Home