God, men ful.
När jag var ute och käkade på Gingerboy i lördags var en av smårätterna vi åt "cuttlefish". Det var väldigt gott och jag bestämde mig nu på morgonen för att googla upp mr Cuttlefish i brygga för att lära mig mer. Och. Det. Var. Mig. En. Ful. Fan.
skrev Silverfisken klockan 10:08
7 Comments:
vilken läskig rackare..
Åhå,
cuttlefish är VÄLDIGT fina - vackra. Ni skulle se dem under vattnet, fantastiska små svävare. I love them!
(Svenskt namn åttaarmadbläckfisk)
haha cool!
och om 2 veckor åker jag till röda hvet för att dyka, och då kommer jag nog stöta på en sån eller två.
sjukt tuffa djur
Intelligenta små kryp oxå. Lite märkligt att ett djur som inordnas i samma familj som mussla, räka och manet (blötdjur mao) kan lösa problem, lära sig av sina misstag och dessutom ha ett öga som är minst lika avancerat som det mänskliga.
Mamma natur kan hon.
Jag är kluven.
VILL jag att min mat skall vara ful som stryk, eller finstämt vackra?
Jag vet inte.
Å ena sidan känns det ondskefullt att titta på den vackra rådjurskiden och tänka "mmm... med gelé och hasselbackepotatis" - å andra sidan känns det obegåvat att tänka "den där klumpfisken ser så förbannat ful ut att det nog är en Darwinistisk tjänst att jag äter den".
Det är en komplex fråga.
Bättre att äta än att ätas, om man säger så. Den ser lömsk ut. Den vill jag inte möta i en mörk gränd.
haha, jag sitter o gapskrattar högt för mig själv. får passa mig för grannarna vid den här tiden på dygnet.
Skicka en kommentar
<< Home