Nu sitter jag här och märker ord igen
Bruschetta.
Uttalas inte med ett tje-ljud, utan med ett hårt k. Detta gäller för alla italienska ord med ch. Det går förstås bra att försvenska ord, men att hävda att det faktiskt uttalas med tje?
Tjena.
Uttalas inte med ett tje-ljud, utan med ett hårt k. Detta gäller för alla italienska ord med ch. Det går förstås bra att försvenska ord, men att hävda att det faktiskt uttalas med tje?
Tjena.
skrev Silverfisken klockan 22:22
20 Comments:
Oj, är det verkligen så? Där ser man. Hade jag ingen aning om.
Åh, tack för allmänbildningen. :)
Ordmärkning är bra enligt mig! Oerhört många som uttalar det ordet fel, till och med såna som jobbar på ställen där brödet i fråga säljs.
Usch ja. Det kan väl inte vara så svårt att lära sig? Jag slår vad om att 90% av alla modebloggare uttalar Moschino med svenskt sch-ljud och inte Moskino. Ointressant men ändå en nypa väldigt störande.
Ha, tack för det! Jag vill nypa alla som säger zucchini med tje-ljud också. Aaargh.
Varför är vi svenskar så otroligt rädda för att bilda nya ord eller åtminstone göra utländska ord till "våra"? Och var går gränsen? När får man uttala låneord så som de bör uttalas enligt svenska språkets regler? Hur uttalar du koncern? Det är brist på fritt tänkande när KTH motiverar att exklusivt föreläsa på engelska på grund av att termer inte existerar på svenska. Skapa dem!
Och för övrigt har jag aldrig hört någon svensk säga brutjetta, "sch" blir rimligtvis samma uttal som i schack. Men säg Brusketta i Italien för att undvika missförstånd, men här exponerar sådana tillrättavisande enbart ens egen osäkerhet.
Inte riktat mot någon särskild, varesig silverfisken eller någon annan.
Haha, det där påminner mig om en märklig middagskonversation för många år sedan.
Scenen: stor våning vid Östermalmstorg i Stockholm. Personerna: jag och min dåvarande pojkvän med familj. Handlingen: Hans kaxige storebror – konsthandlare i New York och således en världsvan typ – hävdade bestämt att det såklart heter [brusjetta].
Att mina milda invändningar om det korrekta uttalet [brusketta] byggde på italienskstudier på universitetet samt boende i Italien verkade han tycka var helt irrelevant. Han hade såklart rätt! Och han hade minsann varit i Toscana och enbart hört alla säga [brusjetta]!
Det hjälpte inte att hans fru – som hade lagat den goda tomatmackan i fråga till förrätt – bad honom ge sig. Till sist fick jag säga att han nog hade alldeles rätt egentligen, även om det antagligen isåfall var toscanabor med en synnerligen ovanlig dialekt han hade träffat på.
Fortsätt gärna ordmärkeriet, Silverfisken. Italienska ord med –ci–, –ce, –chi–, –che–, –gi–, –ge-, –ghi– och –ghe kommer alltid att förbli missförstådda...
åh tack för detta! Som den sanna italiennörd jag är blir jag dessutom mycket störd när folk beställer "latte".. Ett glas mjölk, eller vaddå?
Eller när folk säger "entrekåå" (ja, jag är frankrikenörd också) om den dära goda köttbiten, det uttalas "entrekått" om jag får be!
/fascistisk ordmärkare
P S Med "det där" syftade jag på Silverfiskens inlägg – inte på Joakims kommentar. Den var inte publicerad när jag skrev.
Joakim har såklart en poäng. Men det är svårt att dra gränser. Och jag skulle nog föredra en försvenskning av stavningen, "brusketta", snarare än av uttalet isåfall...
Precis som vi skriver "glass" och "sås" istället för "glace" och "sauce".
Fast den sorgliga konsekvensen av det vore att man skulle få skriva t ex "kapputjino". Inte helt snyggt.
hm... men vad ar egentligen problemet? jag forstar att man vill utttala ord ratt pa det sprak de ursprungligen kommer ifran men.. kom igen? inget sprak ska val vara sa bajsnodigt, och med det menar jag ... sa orligt att forstora och huga - paverka utlandska och nya ord med sitt eget sprak - att ett utlandskt ord inte uttalsa EXAKT sa som det uttalas i landet det kommer ifran? Slappna av.
Oj då, det visste jag inte. Jag borde nog sluta kalla mig själv språktant.
Det är jätteviktigt med ett korrekt språkbruk tycker jag. Jag gör massa fel hela tiden så fortsätt ordmärka!
Karin: att använda andra språks ord för nya svenska betydelser tycker jag är alldeles fantastiskt. Italienskans latte för kaffe med mjölk i blir mycket smidigare än "kaffe med mjölk", oavsett om du säger det senare på svenska eller italienska. Skall man gnälla på sådant kan man ju få hålla på i en evighet för hur många språk som helst.
Fast visst är det bra att veta att ett h efter c i italienskan markerar att c:et är hårt.
//JJ
Karin: Korrekt uttal av entrecôte är faktiskt [antrekåt]. Med långt å-ljud. Jag tycker det är väldigt kul att beställa in på krogen. Högt och ljudligt.
Ingen människa reser ju till Kått d'Azur. Kåt d'Azur heter det.
Härligt, jag som alltid uttalar det med tje-ljud. Men ska man sluta med det och säga brusketta?
Det blir ju nästan pinsamt när alla andra ickeitalienare uttalar det med tje-ljud.
Alla såna här missförstånd stör mig något helt fruktansvärt.
Har du sett att det i Göteborg finns ett café som heter macciato?! Helt sjukt, att man inte kollar upp stavning innan man döper sitt företag.
Jag har sett att de på vissa caféer serverar "latte macchiato", vad fan är det? En macchiato är en espresso "fläckad" med mjölk, dvs en skvätt mjölk. men en latte macchiato?
Jag tycker det kan vara lite charmigt att säga "fel". När jag bodde i Spanien blev det vädligt påtagligt. T ex b=v uttalet. Lite lustigt lät det ju med Bolbo. Bodka och Birchinia Bålf.
Ehm...är det inte så att "ch" och "cc" uttalas "k" och "sch" uttalas "tje"?
Hade det stavats "bruchetta" hade det alltså uttalats "bruketta".
Eller menar du "brusketta"? Eh.
ung tant: Ja, det uttalas "bro-sketta".
"ch" uttalas alltid som hårt k på italienska.
"cc" uttalas däremot olika beroende på vilken bokstav som kommer efter.
Kontentan är helt enkelt; alla som feluttalar italienska bör halshuggas eller genomgå offentligt skamstraff i form av att läsa Dantes "La Divina Commedia" på originalspråk, fastcementerad på Plattan, och få piskrapp för varje feluttal.
Så.
Skicka en kommentar
<< Home