Ordlösa måndagar

Första riktigt kalla dagen i Melbourne idag. Ni svenskar fnyser förstås, men jag bor i Australien och tänker sluta ursäkta mig. Sådeså. Det är 15 grader ute och folk går och huttrar. Jag vaknade i natt för att det var svinkallt och rått i sovrummet. Fick bylsa på med ett extra täcke och en filt och ändå kände man kylan krypa sig på.

Mikeys fest i lördags blev nåt i hästväg, vi började på Lily Black i Chinatown och hamnade sedan på en stor fest i en "warehouse conversion" hos en kompis i Fitzroy. Vår vän Szebastian var DJ och sin vana trogen såg han ut som en tomte. Iklädd bruna långkalsonger, hängslen, lösbröst och en vit hovmästarjacka med guldrevärer spelade han Blondie så att rutorna skallrade.

När jag smet vid 05.45 var festen fortfarande i full gång.

Jag märker att jag har svårt att formulera mig när jag haft en helg fylld med fest. Tyst och purken sitter jag och försöker få orden att flyta, men utan att lyckas alls.

På måndagar har jag afasi.

Tydligen.