Cirkeln är sluten
Lördag kväll. Sent. Onykterhetsgrad: Hög.
- Åh, är du svensk? Vad kul, sa hon.
- Ja, jag har bott här i 18 månader, svarade jag.
- Och du jobbade också med reklam, sa du?
- Mmm.
- Är det du som är Silverfisken?
- Ursäkta, vad sa du?
...
- Åh, är du svensk? Vad kul, sa hon.
- Ja, jag har bott här i 18 månader, svarade jag.
- Och du jobbade också med reklam, sa du?
- Mmm.
- Är det du som är Silverfisken?
- Ursäkta, vad sa du?
...
11 Comments:
Haha, sweet! Du är inte längre en människa, bara din blogg. Då är man stor.
Haha..underbart!!
och där kom dagens första äkta leende.
usch. jag hade nog fått panikångest.
Snacka om storebror ser dig. Det var nog mest en enorm slump iofs. Att hon läst min blogg. Och sen är jag nog den enda svenska kreatören här just nu. Tror jag.
Varför silverfisken förresten? Känner du dig besjälad och besläktad?
HAHAHA! Så anonym är du alltså. Inte. Dags att skaffa en ny blogg på sidan om, för alla dina mörka hemligheter kanske?
Haha, verkligen klockrent! Men som sagt, det finns nog inte så många som du där nere.
Johanna. Gammalt smeknamn. Lång historia.
HAHA. Jag är kär i dig silverfirren.
Fniss! :-)
Annonsera när du tänker berätta den gamla, långa historien igen då? Jag är i alla fall nyfiken!
Skicka en kommentar
<< Home