Tourette light

Jag har den mildaste formen av Tourettes syndrom. Inbillar jag mig. Inte så att jag tvångsmässigt svär hela tiden, inte alls. Nej, min variant är mycket mildare. Den kommer endast fram i situationer då man absolut inte bör svära eller säga nåt olämpligt. Kundpresentationer är ett sådant tillfälle.

Alla sitter gravallvarliga och diskuterar saker som sunt förnuft hade kunnat avgöra på en och en halv sekund.

Allt jag vill säga är "kuken". Eller dylikt svärord. Gärna högt.

Jag gör det dock aldrig. Det är som sagt en mild form av Tourettes.

Ett tag roade jag mig med tanken av att göra en extra klippning av reklamfilmer jag gjorde. Denna extraversion skulle bara sändas en enda gång, gärna mitt i natten när endast de fullaste eller galnaste människorna fortfarande var vakna. Idén var att någon av nyckelreplikerna skulle bytas ut mot nåt grovt.

I ett par veckor skulle bara den ordinarie versionen sändas. Sen, mitt i natten, slänger vi in extraversionen. En enda gång. Replikskiftet "Jag tycker verkligen att du ska prova nya Kalles Kaviar" skulle bytas ut mot "Jag tycker verkligen att du ska ta mig på fittan".

Vad i helvete, skulle folk tänka. Hörde jag rätt? Fittan? I ett hörn nån helt annanstans sitter det en reklamare och fnissar. Nästa dag berättar de för polarna som i sin tur skakar på huvudet och säger att vederbörande måste vara galen. Självklart sänds aldrig snuskversionen igen.

Japp, precis så barnslig är jag.