Fanfanfan

Hör fanfanfan för första gången och med ens påminns jag varför jag var ett fanatiskt Ebba/Imperiet/Thåström-fan för många år sedan. Jag hade ärligt talat glömt bort honom lite. Bland alla magiska nummer och brädor från Kanada glömde jag bort Joakim. Det var dumt. Pojken kan skriva. Den här sjöng jag kalaspackad på scenen på Handelshögskolan en gång. Folk buade. Jag bad dem dra åt helvete.

Jag stinker bortslösade timmar
mina vänner luktar uppgivenhet
Nere i centrum snackar dom om bilar
å fotboll å fyllor å dealar
Tippar å hoppas på att göra ett lyft
och slippa va där man egentligen är
Rulltrappan och hissen är
det enda som går uppåt här

Bland höghus
å låghus
å dårhus

I pensioghettot går dom levande döda
där ber dom sin sista bön
Hopppas att kanske nångång til slut
det tittar en släkting hitut
och ungarnas skrik från gatan
är det enda tecknet på liv
förutom gänget utanför tobaksaffären
som är fulla och drar runt i en bil

Och allt är som vanligt his dom ensamma

Kärringar med matkassar från Metro
skyndar hem till spisen och barnen
TV:n står på lyser upp det grå rummet
hon undrar om hon långsamt blir galen
Hon tänker på hettan som fanns hos dom förr
en orkan har blivit en bris
Han sätter på videon istället för mej
hennes tårar fryser till is

Och allt är som vanligt hos dom ensamma

Ungarnas skrik från ingentinggatan
är det enda som händer
på dom hoppplösas gränder
På söndag ska bilarna tvättas för satan

Så allt blir som vanligt hos dom ensamma