Peek-a-boo
Since I Left You - The Avalanches
skrev Silverfisken klockan 12:14
tisdag, december 20, 2005
Previous Posts
- Strictly Ballroom
- Grattis, bloggen!
- Recension
- Aladdin
- Dolph Lundgren och jag
- Shampoo - the second coming
- Tjära
- Henrik Schyffert:
- Två flaskor whisky
- The Aliens
12 Comments:
och med rubrikbytet kom nyfikenheten... vem är hon?
Ah, inget kan man göra i smyg. Hon är Julia, flickan jag var tillsammans med ett tag i Sydney. Som var så svårfångad att jag tröttnade. När hon sen föll för mig hade jag mer eller mindre redan gått vidare. Vilket gjorde henne lite desperat. Och mig än mer ointresserad.
Så.
oh hon hade kunnat vara jag i .. i ALLA mina forhallanden. idiotiskt att spela svar.
Säger som min mamma alltid sa till mig och jag blev lika förbannad varje gång. "Mister du en, står det dig tusen åter"
lina: funkar kanske på en del killar, men definitivt inte på mig. men det kunde ju inte hon veta. då.
Om det nu var ett spel. Det kanske tog ett tag innan hon insåg din charm? ;-)
Bra låt.
För en del av oss är det inte spel utan ren skräck... ge sig in ett förhållande är ju något av det läskigaste man kan göra. Släppa in en annan människa!? Scary
/e
...........I et land som er katolsk kanskje de er nødt til a late som de ikke vil? Hvordan kan du se forskjell, forresten? De kanske ikke er så intressert - eller vil sjekke mannen ut før de lover noe!
Jag förstår inte hur man orkar spela spel? Känns det bra så känns det bra och då vill man väl vara tillsammans?! Jag har faktiskt aldrig hört någon som mått bra av det heller...
Jag gillar bilden!
Mått bra av att spela spel alltså :-)
Otroligt fin bild!!!
Skicka en kommentar
<< Home