Friends on hold

Jag känner inte Navid Modiri, men ändå gör jag det. Det är märkligt det där.

Det här.

Bloggandet.

Jag har kommit i kontakt med så mycket folk, jag förstår inte egentligen hur det gick till. Jag läste Navid och förstod med en gång att vi delade nåt. Det är merklisch när man stöter på folk som man vet att man gillar, trots att man aldrig setts. Jag smygläste hans blogg i månader och märkte förundrat att vi delade samma smak när det gällde mycket.

Han hade förstås aldrig läst mig, men vad fan, I can take it, I'm a well-hung boy with a big ego, I'll survive.

Och samma sak gäller andra.

Vad är det för sjuk kontakt vi har, eller har haft?

Jag har träffat ett par människor i mitt liv som jag direkt förstått var själsfränder. Med en gång förstod vi båda att vi var samma skrot och korn, Bloggandet har givit mig något annat. Jag har varit i kontakt med människor jag vet att jag skulle älska om vi väl skulle ses.

Tills det sker skriver vi vidare.