Gott Nytt År!

Rainbow Beach - 2005



Göteborg - 2003

Årets bloggord

Det har spekulerats länge nu.
Sprungits i bloggkorridorerna.
Vilket ord ska bli årets bloggord?
Och vi i juryn har haft många och långa sammanträden med mig själv.
Till slut enades jag.
Det var egentligen aldrig nåt snack.

"För en utsökt och målande beskrivning av en arbetsplats från helvetet."

Årets bloggord är...

*andäktig tystnad"

KUKFÖRETAGET

Sniff, du är välkommen fram för att hämta ditt diplom.

Feber

Det är dags för nån sorts avslut.
Men jag orkar inte.
Det är 38 grader varmt i Brisbane i dag.
Det har varit ett bra år.
Att ni sitter och läser det här gör det här till ett bra år.
Tillsammans med mycket annat i mitt liv som varit över förväntan.

Jag har funnit mig själv.

Nånstans i spillrorna av ett liv fann jag det jag sökte.

Det är jag nu.

Och kanske nån.

Hon.

Men tills dess är jag glad att jag hittade tillbaka till pojken som alltid log.
Som alltid var glad.
Han är tillbaka nu.
Det är ok att djupdyka.
Att inte orka.
Att behöva hjälp.

Jag står här som jag är.
Han som funderar alldeles för mycket.
Det är sån jag är.

Via bloggen har jag kommit i kontakt med människor jag skulle göra väldigt mycket för att träffa i verkliga livet.

Ni vet vilka ni är.

Tills vi ses hoppas jag att ni alla fortsätter läsa.

Det betyder mer än ni någonsin kan förstå.

Jag bockar och bugar.

Ni har gjort det här till ett fantastiskt år.

xx

/Jonas


Something Nice - Stina Nordenstam

Whenever god shines his light

Whenever God Shines His Light - Van Morrison

Trumma och bas och trettiosex grader

Nu är jag i Brisbane på Australiens östkust. Radion spelar drum and bass. Jag vill stänga av skiten, men orkar inte. Det är 36 grader varmt. Tropisk, fuktig värme. Inte min kopp, men vad fan. Lovar att inte klaga. På julafton ska jag gå på galopp och på juldagen ska vi äta skaldjur.

Det kommer bli min konstigaste jul någonsin.

Far Away - Martha Wainwright

Last Christmas - Le Sport

Terrorista

Om jag skulle få för mig att bombhota något.
Eller fan, om jag skulle BOMBA något.
För mig vore valet enkelt.
Inte Rod Laver Arena.
Inte Flinders Street Station.
Inte börsen.
Inte flygplatsen.

Nix.

Det peruanska bandet nere på gågatan i stan.
De som står där varenda jävla dag.
Året runt.
Med inkamössor.

Killen med panflöjten.

Kaaaa-boooom!

Atombomb - Håkan Hellström

Mscow

På väg in i möte piper plötsligt mobilen till.

"Putin! Röda kuddarna. Amsterdam oc Paris."

Öh, va?

Jag har skrivit in meddelandet själv och satt klockan att påminna mig. Hela mötet sitter jag och försöker komma på vad i hela världen som hänt. Visst, jag är känd för att ringa och skicka meddelanden på fyllan, men till Putin? Och kuddarna? Efter en stund kommer jag på det. Eller minnet kommer tillbaka.

Jag vaknade i natt mitt i en dröm. Och eftersom drömmen var helt absurd så garvade jag rätt ut och bestämde mig för att skriva ner den. Och mitt i natten tänkte jag att ett antal ledord skulle räcka när jag väl påmindes om drömmen nästa dag.

Big mistake.

Eller kanske inte. För jag kommer ihåg drömmen nu och hur absurd den var. Helt utan logik. I korthet gick den ut på följande:

Jag sitter på Louvrens golv och pratar med någon. I slow-motion vänder jag mig om för att se vem det är. Det är kamrat Putin. Vi har en sån där djup diskussion som världsledare brukar ha. Jag blir nästan imponerad själv. Jag vänder mig till Putin med allvarlig blick och tar fram något ur en väska jag haft med mig. Det är en jättestor röd soffkudde. På den står det Amsterdam.

- You know the problems with all the city-pillows, Alexander. Amsterdam is more difficult to fit on a pillow than for example Paris. Amsterdam is longer.

Alexander vet tydligen vad jag pratar om för han nickar intresserat.

- We therefore suggest that Amsterdam is re-named. Let it be known as Amdam. And London as Lndon. And Moscow as Mscow.

Jag vänder mig om igen. Putin är borta istället sitter nån annan där.

- Goodbye, säger jag och vaknar.

City-pillows?

Louvren?

Vad fan?

Jag drack ju bara ett glas vin igår.

Inte en hink med LSD.

Trouble With Dreams - The Eels

Jag har närt en kolumnist vid min barm

Plötsligt skjuter besöksstatistiken i höjden. Jag kollar statcounter för att se om nån länkat till bloggen. Men inte då. Hmm, skumt. Varför hittar fler hit helt plötsligt? Men då slår det mig. Det finns papperslänkar också.

Plaza.

Kvinna.

För så är det ju. Jag har antytt det tidigare. Jag har gått och blivit krönikör. Det låter det.

Krönikööööör.

Och snart kommer jag att få sällskap av den magnifika Hanna Flodr. Tillsammans kommer vi att avhandla olika ämnen varje månad.

Det ska bli jävligt roligt.

Wanted To Write A Love Song - The Cat Empire

Det här är ungefär vad mitt jobb går ut på

Working For The Man - Cat Power

Peek-a-boo

Since I Left You - The Avalanches

Strictly Ballroom

Så här är det.
Ni vet det inte än.
Men jag vet.

"Let's Dance" som drar igång på TV4 efter nyår kommer bli nästa stora succé.
Större än Idol.
Lätt.

Det är lika bra att ni bokar in fredagarna. Här nere heter showen "Dancing with the stars" och är inne på andra säsongen. Och succén är total.

Jag tittar inte, men det beror mest på att jag är ute och festar alldeles för mycket.

Konceptet är enkelt. Para ihop kändisar med tävlingsdansare och låt de dansa "ball room dancing" på bästa sändningstid. Och inte på ett skojigt och parodiskt sätt, utan helt superseriöst.

Tro mig, det funkar. Att se Australiens motsvarigheter till Jihde på TV-sporten, Clabbe av Dittan Duttan och allehanda sportkändisar göra ALLT för att framföra proffsiga (och därmed roliga) danser, är stort. Fredagsunderhållning the classic way. Bloggarna kommer fyllas med analyser och tips i vår.

Jag lovar.

Popjunkien, det här är en uppmaning:

Börja ladda nu.

Gravitation - New Tango Orchestra

Grattis, bloggen!

Bloggen fyller jämt.
Igen.
Den här gången är det dock antal inlägg vi firar.
500 förvirrade texter om allt och inget har det blivit.
Jag har samlat några av dem i spalten till höger.
Under "oldies but goldies"
Som nån sorts sammanfattning.
Grattis då, bloggen.
Som fan.

The Past And Pending - The Shins

Recension

Chris Scaddan gör i senaste tidningen "Jmag" ett försök att recensera Dungens "Ta Det Lugnt":

+++++

"This album made me rediscover my love for music. I came across a band and an album that sounded like it was from another planet. Dungen are from Sweden, they sing in Swedish...

Gustav Ejstes, who recorded the album at his mother's farm in a tiny Swedish country town called Smaland..."

Aj då, Chris, det var ju så nära...

A Time To Be So Small - Interpol

Aladdin

När jag var yngre dagdrömde jag mycket. En av mina favoritsysselsättningar var att fundera på vad jag skulle göra om en ande dök upp från ingenstans för att bevilja mig tre önskningar. Jag vägde noga alla möjligheter mot varandra. Skulle man slösa en önskning på fred på jorden? Kanske bäst.

Ett tag visste jag precis. På första önskningen skulle jag önska mig oändligt antal önskningar. Otroligt smart, tyckte jag. Men sen intalade jag mig att flaskandarna säkert tänkt på detta och hade nån sorts oändligt-antal-önskningar-klausul som jag inte kände till. Typiskt i så fall.

Följande låg alltid väldigt högt upp på listan över braiga önskningar:

1. Teleportera - Att kunna flytta sig med tanken till olika platser tyckte jag verkade kalas. Min variant tillät även vänner att hänka på. Så länge de höll mig i handen när jag drog. Oerhört generöst. Och praktiskt.

2. Att kontrollera alla människor - Ja, jag vet, storhetsvansinnet lyser i ögonen, men önskningen var så mångsidig att den alltid fanns med. Gå till banken och hämta pengar - inga problem. Fred på jorden - inga problem. Problemet var dock att jag var rädd att det skulle bli lite långtråkigt om jag bestämde allt. Hela tiden.

3. Svar på alla frågor - Är vi ensamma i universum? Var tar alla strumpor vägen? Vad ska jag göra för att få hångla med Ulrika? Den här snubben Jesus, vad var grejen med honom? Allt skulle jag få svar på.

Just nu önskar jag mig någon att vara nyförälskad i, ett matbord och "Fans" av Fredrik Strage.

Saker förändras.
Nothing Came Out - Moldy Peaches

Dolph Lundgren och jag

Jag inser att jag stavade schampo med engelsk stavning i det förrförra inlägget utan att ens notera att det var fel. Det går utför, gott folk. Snart kommer särskrivningarna också. Sanna mina ord.

Talking Shit About A Pretty Sunset - Modest Mouse

Shampoo - the second coming

Idag luktar jag inte lika starkt av tjära längre.

Och det är ju skönt.

Istället luktar jag som en rökig salami.

Jag luktar korv.

Dinner At Eight In The Suburbs - All Time Quarterback

Tjära

Jag köpte ett shampoo.
"With a light tar fragrance"
Light.
Tjena.
Jag luktar som en järnvägssliper.

Smells Like Teen Booty - Soulwax

Henrik Schyffert:

”Världen består av två slags människor. De som går framför och gör något, och de som går bakom och kommenterar.”

I Will Follow - U2

Två flaskor whisky

Så A och jag sitter nöjda i soffan på vårt kontor. Glada efter gårdagens succé. Mätta. Bakfulla. Vi vet båda att vi presenterat något riktigt bra och ryggdunkarna har avlöst varandra hela morgonen. Och tur var det, för pressen på oss har varit enorm. Idag orkar vi inte jobba. Än mindre blogga.

- Dude, I dare you, säger A.
- Dare me?
- Yeah, read me a poem that I'll actually enjoy and I'll give you a bottle of whisky.

A är gravt dyslektisk och läser i stort sett inget alls. Han hatar romaner och har svårt att ens läsa dagstidningen. När han var yngre hade han Asbergers syndrom. Han tycker att nästan allt skrivet är pretentiös smörja. Förmodligen en försvarsmekanism. Ord är farliga och poesi är höjden av skit i Andrews ögon.

- I double dare you, svarar jag. I'll read you ten. From one writer.
- Ha! Good luck.

När jag kom tillbaka från lunchen stod det två flaskor whisky på mitt bord.

Tack för det, Charles Bukowski.


Bukowski - Modest Mouse

The Aliens

you may not believe it
but there are people
who go through life with
very little
friction or
distress.
they dress well, eat
well, sleep well.
they are contented with
their family
life.
they have moments of
grief
but all in all
they are undisturbed
and often feel
very good.
and when they die
it is an easy
death, usually in their
sleep.

Charles Bukowski

Rain Or Shine

the vultures at the zoo
(all three of them)
sit very quietly in their
caged tree
and below
on the ground
are chunks of rotten meat.
the vultures are over-full.
our taxes have fed them
well.

we move on to the next
cage.
a man is in there
sitting on the ground
eating
his own shit.
i recognize him as
our former mailman.
his favorite expression
had been:
"have a beautiful day."

that day i did.

Charles Bukowski

Paris

never
even in calmer times
have I ever
dreamed of
bicycling through that
city
wearing a
beret

and
Camus
always
pissed
me
off.

Charles Bukowski

My Groupie

I read last Saturday in the
redwoods outside of Santa Cruz
and I was about 3/4's finished
when I heard a long high scream
and a quite attractive
young girl came running toward me
long gown & divine eyes of fire
and she leaped up on the stage
and screamed: "I WANT YOU!
I WANT YOU! TAKE ME! TAKE
ME!"
I told her, "look, get the hell
away from me."
but she kept tearing at my
clothing and throwing herself
at me.
"where were you," I
asked her, "when I was living
on one candy bar a day and
sending short stories to the
Atlantic Monthly?"
she grabbed my balls and almost
twisted them off. her kisses
tasted like shitsoup.
2 women jumped up on the stage
and
carried her off into the
woods.
I could still hear her screams
as I began the next poem.
mabye, I thought, I should have
taken her on stage in front
of all those eyes.
but one can never be sure
whether it's good poetry or
bad acid.

Charles Bukowski

Mama

here I am
in the ground
my mouth
open
and
I can't even say
mama,
and
the dogs run by and stop and piss
on my stone; I get it all
except the sun
and my suit is looking
bad
and yesterday
the last of my left
arm gone
very little left, all harp-like
without music.

at least a drunk
in bed with a cigarette
might cause 5 fire
engines and
33 men.

I can't
do
any
thing.

but p.s. -- Hector Richmond in the next
tomb thinks only of Mozart and candy
caterpillars.
he is
very bad
company.

Charles Bukowski

Luck

once
we were young
at this
machine. . .

Charles Bukowski

I like your books

In the betting line the other
day
man behind me asked,
"are you Henry
Chinaski?"

"uh huh," I answered.

"I like your books," he went
on.

"thanks," I answered.

"who do you like in this
race?" he asked.

"uh uh," I answered.

"I like the 4 horse," he
told me.

I made my bet and went back
to my seat....

the next race I am standing in
line and here is this same man
standing behind me
again.
there are at least 50 lines at
the windows but
he has to find mine
again.

"I think this race favors the
closers," he said to the back of
my neck. "the track looks
heavy."

"listen," I said, not looking
around, "it's the kiss of death to
talk about horses at the
track..."

"what kind of rule is that?"
he asked. "God doesn't make
rules..."

I turned around and looked at him:
"maybe not, but I
do."

after the next race
I got in line, glanced behind
me:
he was not there:

lost another reader.

I lose 2 or 3 each
week.

fine.

let 'em go back to
Kafka.

Charles Bukowski

I Made A Mistake

I reached up into the top of the closet
and took out a pair of blue panties
and showed them to her and
asked "are these yours?"

Charles Bukowski

Bluebird

there's a bluebird in my heart that
wants to get out
but I'm too tough for him,
I say, stay in there, I'm not going
to let anybody see
you.

Charles Bukowski

8 count

from my bed
I watch
3 birds
on a telephone
wire.
one flies
off.
then
another.
one is left,
then
it too
is gone.
my typewriter is
tombstone
still.
and I am
reduced to bird
watching.
just thought I'd
let you
know,
fucker.

Charles Bukowski

Tystnaden

Min bloggfrånvaro beror på att jag jobbat på en pruttstor reklamkampanj för Snickers dag och natt senaste veckan. Vi presenterade idag. Det gick fantastiskt bra. Snart flödar blogginspirationen igen. I promise. Nu dags att tokfira.

Hallelujah - Jeff Buckley

Happy Fishmas

Blue - Joni Mitchell

Are you sure you want an apple?

Absofruitly!


Hymn For Her - Magic Numbers

Isobel, Isoball, Isoboll

Jag kan förstås bara tala för mig själv, men jag har aldrig försökt dölja min dragning till rödvinsvänstern. Hela den här bloggen kan läsas som en hyllning till manchesterbyxan. Och jag står till och med för att jag föredrar en orakad flicka drickandes en len Rioja framför en fjunläppad muffare drickandes en surkonservativ hallonsoda, en uppenbart löjeväckande uppfattning bland, well, bland delar av den intellektuella storstadsmedelklassen.

Fröken Höger - Viba Femba

BUI

- This is the Blogosphere Police Department, come out with your hands in the air.
- What? Why? I haven't done anything.
- Aren't you Silverfisken? From saintkildaroad.blogspot.com?
- Yeeees?
- Well, we have you booked for a BUI - Blogging Under the Influence of Alcohol last night. Isn't that correct?
- *sighs* I'm coming out. Don't shoot.

Upp, upp, upp, ner - Bob Hund

The Darkness

Det handlar om mörkret.

Jag har bott utomlands ett tag nu. Lärt mig uppskatta de andra. Vilket jag iofs alltid gjort, men ändå. Men det är dags för en slutsats, en dryg sammanfattning.

Det handlar om mörkret.

Hade vi flyttat svenskarna till ett klimat som det jag lever i så hade vi varit bäst - eller i alla fall bättre - på allt. Mörkret i Norden förstör så mycket.

Vår oro, vår stress, vår rädsla, vår sorg, allt grundar den sig i vår dualitet. Halva året mörker, halva året ljus. Eller, nåja, ska vi vara ärliga, sex veckor ljus, 46 veckor mörker.

Hade vi flyttat hela det svenska folket till där jag bor så hade vi kommit till vår rätt.

Jag är helt övertygad om det.

Jag själv är en helt annan - öppnare och lyckligare - människa på grund av ljuset.

Ni får gärna hävda att mörkret och alla jävla ljusstakar är kalas.

Men ni har fel.

Hade vi haft ljuset och värmen året om hade svenskarna varit mer än vad vi är idag.
Det är min slutsats.
Ge mig Nobelpriset nu.
Eller i alla fall en drink.
Godnatt.

Så Skimrande Var Aldrig Havet - Freddie Wadling

Vädret

Det har varit 33 grader idag i Melbourne.
I väntan på väderomslag, sa Pohlman.
Och oj som det slog om.
På mindre än en timme sjönk temperaturen 17 grader.

Nu monsunregn.

Stormy Weather - Moneybrother

Dagens låtjävel

Dagens låt är...

*tandgnissel*

Alla Kan Se Dig - Fontän

Romantik på film

Jag läste på nån amerikansk sajt att de gjort en undersökning om vilken filmscen folk tyckte var mest romantisk. Resultaten var oerhört deprimerande i mina ögon. På första plats kom fucking drejeriscenen med Patrik Swaziland och Demi Moore Silicon Can't Hurt, Can It?

Jag säger bara "huh?"

HUH?

Sen följer andra usla scener som "jag kan flyga jag är inte rädd"-scenen ur Titanic och förstås allt ur Harry mötte Sally, You've got mail och annan skit.

Eftersom jag bloggar från höften (tufft eller hur) kommer jag spontant att tänka på en scen. Den bygger "förstås" på olycklig kärlek. Det finns givetvis andra ("bättre" scener), men den här poppade upp i minnet först. Och ja, jag vet att det är en smörig film. Ibland rår man inte på vad det undermedvetna plockar fram.

1. Love Actually













I Found A Reason - Cat Power

I förebyggande syfte

Here's To The Future - Ken Stringfellow

Lottens julkalender

Det här är ju väldigt roligt. Inte minst kommentarerna. Ännu roligare blir det om man vet att min halvbror skrivit en bok OM personen ifråga. Eller så blir det bara förvirrande. Nåväl. Kul i alla fall.

Fairytale of New York - Shane MacGowan and Kirsty MacColl

Silverfisken + Mamma Mu = "sant"

Huddle Formation - The Go! Team

På radion

Vad lyssnar de på för musik i Australien undrar ni kanske (inte). Well, låt mig berätta, barn. Det är som överallt annars. Same old, same old. Kryddat med en del eget, förstås. Och vänlig som jag är tänkte jag dela med mig av årets p3-låt från down under. Kanske har den spelats hemma i Svedala också, vad vet jag, men här nere har den spelats jämt, hela tiden, hur länge som helst. Det börjar bli kräkvarning på den nu. Gillar ni lättsmält radiomusik (inget fel i det) ska ni köpa Ben Lees cd "Awake is the new sleep). Jag vill desperat vara mer alternativ, men mer än en gång har jag kommit på mig själv med att sitta och nynna med i hans låtar. Trots att jag inte gillar dem egentligen. Skrämmande. Radion är livsfarlig.

Jag träffade Ben på en fest i Sydney. Han var faktiskt en grymt trevlig och väldigt ödmjuk kille. Han har varit halvkänd i Australien sen han släppte sin första skiva 14 år gammal. Nu säljer han mer än någon annan och "Catch my disease" spelades mer än någon annan låt det här året. Och på sätt och vis är det en väldigt typisk låt för Australien. Snäll pojke spelar gitarr och försöker vara lite skojig medan han tittar under lugg och sjunger om kärlek.

Fan.

Beskrev jag just mig själv?


(Ladda ner låten genom att klicka på länken, därefter klickan ni på "free" i rutan en bit ner på sidan. Därefter måste ni vänta 20 sekunder medan sidan "räknar ner", sen kan ni ladda ner och lyssna. (Vem sa att de ska vara enkelt?))

Catch My Disease - Ben Lee

Crabs

- You look like an idiot, sa hon och skrattade.
- Well, thank you, I did my best, svarade jag.

Och hon hade ju rätt. Med kastmärke i pannan och mörkbrunt teatersmink såg jag mycket riktigt ut som en idiot. Fjädern från turbanen hängde ner över mitt ena öga och folk skrattade vart jag än vände mig.

- I like it. I haven't seen you before, I'm Sascha.
- Nice to meet you, I'm sure I haven't seen you either, I'm Jonas.
- Ah, the infamous Swede. We meet at last.
- I guess everyone's heard of me. I don't know anyone though. And here I am, dressed like an idiot. Nice.
- You look fine. A bit darker than I'd expected, but otherwise fine. Can I buy you a drink?
- You buy me a drink? Shouldn't I buy you one?
- Well, screw that. What do you want?

Vi går till baren och beställer. Sascha flörtar ohämmat. Med mig - och till min förvåning - med ett antal andra. När hon går för att pudra näsan kommer en av mina vänner fram.

- Ah, Sascha has found you, has she?
- Yeah, she's kind of hot, isn't she? Kind of?
- Yeah, and very naughty. She's been with half the guys at work, mate.
- Crap.
- No, crabs (flatlöss), mate, crabs. Haaaa ha ha ha ha...



Down Under - Men At Work

R.I.P.

En av världens bästa komiker har gått bort.
Richard Pryor was the shit.
Fan.

Heaven Help Us All - Stevie Wonder

Tårarna

Vissa dagar är man osårbar.
Dansar.
Klär ut sig.
Skrattar.
Andra dagar kan ett enkelt paket få en att börja gråta.


Feel Like Going Home - Charlie Rich

Bananana

Whenever I try to spell banana, it makes me feel stupid.
Cause I don't know when to end it.
I'm like, how many nas are on this thing?
Bana - keep going.
Bananana - damn!

Sunday Morning - The Velvet Underground

Blog Party

Idag är en bra dag.

Jag vet inte varför.

Det spritter i benen.

Jag går till jobbet och kommer på mig själv att dansa lite till Bloc Partys "Little Thoughts". Hanna Panna textar också och berättar att vi ska skriva krönikor "ihop". Mer dans. Jag möter en man i kostym. Han tittar på mig som vore jag galen. Och idag är det nog inte bättre. Blodet pumpar och jag skiter i alla som vill mig illa (jaa, det är säkert nån). Idag låter jag dem inte ta i mig. Inte dra ner mig. Försök bara. Jag ramlar dåliga gatan fram. Stjäl rader från andra. Lånar. Precis som han gör. För idag är det jag.

Jag.

Imorgon är det kanske du.

Jag dansar lite till ifall det är ok med dig.

Lyssna så förstår du varför.

Little Thoughts - Bloc Party

Julfest

Imorgon är det julfest på jobbet. Personalen och alla kunder festar och hånglar som vore det den sista dagen på jorden. Och tema har vi också. Jag skulle kunna vara tuff och säga att jag tycker det är jättetöntigt med teman, men den gamla scenräven i mig älskar det.

Här ska kläs ut.

Här ska sminkas.

Här ska gås in i roll.

Årets tema är BOLLYWOOD. Inte så upphetsande, men jag gissar att flickorna kommer vara väldigt söta i sari och kastmärken. Jag var ute lite sent, men lyckades ändå få tag på en maharaja-kostym med turban och hela kittet. Och jag kommer säkert bli beskylld för att bry mig lite för mycket imorgon.

Men jag vet en copywriter på en annan byrå som brydde sig liiiite mer.

Gå in på Crispin Porter + Bogusky (en av världens bästa reklambyråer) och klicka på "Behind the Mask" nere i högra hörnet.

Det där skulle kunna ha varit jag.

Hatten av.

Thinly Veiled Disguise - Ron Sexsmith

Ban, baby, ban!

Snart blir det så här.

I Will Sing You Songs - My Morning Jacket

41 grader just nu i Sydney

Highway to Hell - AC/DC

"Facit"

Did You See The Words - Animal Collective

Dalsland? Queensland!

Staralfur - Sigur Ros

Soundtrack of my blog

Jag pratar ju så mycket om hur musiken påverkar mig, om hur den spelar som nån sorts soundtrack i bakgrunden hela tiden. Så nördigt - jag vet - men sån är jag. Jag tänkte därför konstruera ett soundtrack till bloggen. Varenda jävla inlägg i fortsättningen ska få en låt. Vi börjar nu.

(Hey You) What's That Sound? - Les Rythmes Digitales

Julbord

Jag tror att jag får ordna julbord för mina vänner här i Melbourne.
De kommer tro att jag är HELT störd.
Men vad fan.
Bring on the rödkål.
And the allting.

Hungrig!

- Min julschinka har rrrrymt...

Neeeeej, inte igen! Jag hade ju lyckats förtränga den.

Virtanen.

Ska.

Dö.

Dating in the free world

Att ta med en flicka på bowlingdejt är ju lite special. Eller också inte. Om man är fler än två går det fint, men om man bara är två är det rätt kass. När jag sitter ner bowlar hon. Och tvärtom. Visst, visa hur man bowlar genom att stå nära, nära låter ju bra i teorin. Trycka sig intill och föra henne nästan som i tango. Yeah, right. Nästan alla flickor har bowlat idag. Om jag skulle stå och trycka snorren mot hennes bak för att visa hur man bowlar skulle jag framstå som farbror Bosse. Dessutom är jag rätt kass själv. Jag är mest förtjust i pjucken.

Nåväl.

Killen från Nitaregatan

Choose an artist (or band) and answer only in song TITLES by that artist: Håkan Hellström (bara för att)
Are you male or female: Kom igen, Lena!
Describe yourself: Precis som Romeo
How do some people feel about you: Augusti i Helvetet
How do you feel about yourself: Jag vill ha allting
Describe your ex girlfriend: Magiskt, men tragiskt
Describe where you want to be: Magasingatan
Describe what you want to be: Trubbel
Describe what you want: Gråsparven när hon sjunger
Describe how you live: En midsommarnatts dröm
Describe how you love: Atombomb
Share a few words of wisdom: Dom kommer kliva på dig igen

Hålet i himlen

Fanfanfan

Hör fanfanfan för första gången och med ens påminns jag varför jag var ett fanatiskt Ebba/Imperiet/Thåström-fan för många år sedan. Jag hade ärligt talat glömt bort honom lite. Bland alla magiska nummer och brädor från Kanada glömde jag bort Joakim. Det var dumt. Pojken kan skriva. Den här sjöng jag kalaspackad på scenen på Handelshögskolan en gång. Folk buade. Jag bad dem dra åt helvete.

Jag stinker bortslösade timmar
mina vänner luktar uppgivenhet
Nere i centrum snackar dom om bilar
å fotboll å fyllor å dealar
Tippar å hoppas på att göra ett lyft
och slippa va där man egentligen är
Rulltrappan och hissen är
det enda som går uppåt här

Bland höghus
å låghus
å dårhus

I pensioghettot går dom levande döda
där ber dom sin sista bön
Hopppas att kanske nångång til slut
det tittar en släkting hitut
och ungarnas skrik från gatan
är det enda tecknet på liv
förutom gänget utanför tobaksaffären
som är fulla och drar runt i en bil

Och allt är som vanligt his dom ensamma

Kärringar med matkassar från Metro
skyndar hem till spisen och barnen
TV:n står på lyser upp det grå rummet
hon undrar om hon långsamt blir galen
Hon tänker på hettan som fanns hos dom förr
en orkan har blivit en bris
Han sätter på videon istället för mej
hennes tårar fryser till is

Och allt är som vanligt hos dom ensamma

Ungarnas skrik från ingentinggatan
är det enda som händer
på dom hoppplösas gränder
På söndag ska bilarna tvättas för satan

Så allt blir som vanligt hos dom ensamma

Grattis till sjukaste sökningen!

Du som googlade på:

"Hej din mamma luktar gräs, yup."

Välkommen.

Det är det sista ordet som visar att du är ett geni.
Eller helt skadad.
Anyhow.
Välkommen.
Yup.

Arton

Jag vet, jag vet, jag vet...

Jag vet att jag inte ska bry mig om de sura kommentarerna. Jag vet.Men jag måste.Men istället för att muttra om enskilda kommentarer så får det bli nåt sorts allmänt försvarstal.Det skrivs bland kommentarerna att nån "vet" att det jag gör är att bygga upp en "myt" om mig själv genom smart uttänkta inlägg. Anledningen till att jag reagerar och blir ledsen är att de sura syrliga kommentarerna alltid kommer när jag känner mig lite låg eller helt enkelt inte skriver de där ha-ha-roligt-inläggen.

Men uttänkt är det inte.

Ingenting.

Fråga de som känner mig. Det finns inget uttänkt i det jag gör alls. Tvärtom är jag alldeles för spontan. Men ändå sitter det folk och surar när jag skriver om att jag hade oerhört svårt att närma mig flickor när jag var yngre. Eller när jag - av en slump - upptäcker att jag har nästan identiska bilder av två flickvänner i slutfasen av våra förhållanden. Eller när andra roar sig med att skriva "ho ho, nu blir det många kommentarer bland tonårsbrudarna. hö hö". Jag fattar inte riktigt vad ni vill att jag ska göra. Det här är en blogg om mig, mitt liv, mina minnen och mina erfarenheter. Det finns inget uttänkt över nånting. Jag skriver inte ett enda inlägg med baktanken att "det här gillar nog de som läser". Och självupptagen? Ja, den här bloggen är det. Den handlar om mig. Men in real life är jag ofta mer observant på vad andra vill. Jag försöker ofta vara folk till lags. Ibland för mycket.

Ni får tro vad ni vill.

Jag kommer inte att muttra mer över sura kommentarer.

Ni får hålla på bäst ni vill.

Här följer "tankegångarna" bakom några av de senaste inläggen:

1. Tidsmaskin - Jag skickade en låt till en flicka. Låten är en av mina favoritlåtar, men också förknippad med en period när jag var väldigt deppig och vilsen. Jag skrev inlägget medan jag pratade med henne på msn.

2. Jorå - Jag träffade Rickard. Jag skrev om det.

3. Flickorna - Jag läste ett vackert inlägg på Effs blogg. Tänkte att jag ville meddela hur det såg ut för mig. Uttänkt. Yeah, right.

4. Fishy - Jag gick på konsert. José sa Fishy. Det tyckte jag var kul. Jag skrev.

5. Enradsinläggen - Jag hade en tuff dag på jobbet. Orkade inte skriva mer just då.

6. Tio minuter/tio dagar senare gjorde vi slut. - Jag fick ett sms från Julia i Berlin. Hon ville att jag skulle skicka bilder från vår tid tillsammans. Jag upptäckte att en av bilderna var väldigt lik en bild på Johanna. Dessutom råkade bilden på Johanna vara tagen tio dagar innan vi officiellt bröt. Bilden på Julia är tagen strax innan vi gjorde slut. Kanske åtta minuter innan, kanske tolv. Men mina rubriker var klatschigare.

7. Tysta leken börjar nu - Jag var uppe tidigt eftersom jag skulle till Brisbane över helgen för lite sol och bad. Tänkte skriva "Tillbaks på måndag", men "tysta leken börjar nu" var ett roligare - och lite retsammare - sätt att göra det på.

Så, nu är jag klar.

Åter till de ordinarie programmen.

Och på kullen stod ett träd

Tio dagar senare gjorde vi slut

Tio minuter senare gjorde vi slut

Ja,

det är en enradsdag.

Nysvenska

Tjejerna på SATS vill bli fitta.

Ord i urval

Sven. Bempa. Lutfisken.

Fishy

Det var en märklig konsert. Lokalen var fylld av förväntansfulla pandor och popsnören. Det var lite stojigt och pratigt i publiken innan José gick på. Sen satt han plötsligt där på en pall. Med enbart gitarren och en mikrofon. En del undrade nog. Blir de inte fler? Mer? Är det bara han? Men sen slog han an första tonen på "Deadweight on Velveteen". Publiken tystnade. Jag vände mig om för att titta på dem istället för på José. Helt tysta lyssnade de så på låt efter låt. Det var nattmässa med en kille från Göteborg och folk var hänförda. Efter några låtar vågade han så titta upp och ut över publiken.

- I'm the only one with a chair. Errr...

Folk fnissade lite.

Ett par låtar senare försökte José sig på ett annat mellansnack.

- We have a saying in Sweden. It's... like... att ana ugglor i mossen. It's... like...something... is... fishy. Fishy.

Indeed, José.

Indeed.